Annika Persson – Jag vill ju vara fri

Ni har säkert redan läst om journalisten Annika Perssons bok om Lena Nyman. Men vi vill ändå tipsa om den. Den tål att läsas av många anledningar. Den främsta förstås att Lena Nyman var en så fantastisk konstnär. Att få komma henne så nära som här, genom berättelsen som bygger på hennes dagböcker, är smärtsamt. Hon, som hade så fantastiskt skratt hade inte många anledningar att använda det.
Det här är den andra viktiga anledningen till att läsa Jag vill ju vara fri. Vi får oss till livs en uppvisning i hur samhället, männen, regissörerna, recensenterna förminskade en begåvad kvinna till kropp och objekt och hur det påverkade henne. Lena Nymans drabbades hårt – men tro inte att hon var ensam om att bedömas och betraktas på det här viset. Tidsandan var inte så fri som man kan tro när man tittar tillbaka.
Läs och fundera på hur det är idag. Bättre? Nja. Kanske lite, men mönstret känns igen.
En tredje anledning till att läsa Annika Perssons bok är att fundera över genren biografi. Den är svår. Det ligger i biografins natur att den berättas rakt och lite enkelt. Men det blir sällan några större litterära upplevelser av det. Annika Persson har gjort ett gott hantverk, och grundmaterialet gör att det blir en mycket intressant och fantastisk bok, men det riktiga läslyftet infinner sig inte.

Jag vill ju vara fri är utgiven av Norstedts förlag (2013)