Måndagen den 13 oktober inledde Europas poliser en jakt på de flyktingar som saknar papper och/eller vars ärenden har hamnat hos gränspolisen. Min telefon plingade om och om igen, meddelanden kom från vänner och olika organisationer, både kedjemeddelanden och privata.
Så började en stressad tillvaro, inte bara för papperslösa utan även för de som varit bosatta här i åratal och har svenska pass sedan länge, men som trots sina 30 år i landet har ansikten som uppfattas som utländska. Deras hår är fortfarande mörkt, om det inte har grånat, ögonen är mörka, och näsorna har inte börja peka uppåt. Deras svenska är däremot bra, somliga kanske är lärare, andra arbetar med svensk litteratur och somliga kanske till och med har höga poster inom Folkpartiet eller Moderaterna och kanske vill de till och med bevaka Sveriges gränser ännu hårdare, sina hudfärger och hårfärger till trots.
Tisdag. Jag rattade på radion och fick in en station som jag dröjde kvar vid på grund av den lågmälda musiken. Av det som sades efter musiken förstod jag bara ordet “persiska” och därefter sändes nyheter på persiska.
En bomb har exploderat i Malmö. I Stockholm har två banker och ett växlingskontor rånats. Och sedan Europas poliser och människosmuggling: nyhetsuppläsaren rapporterar om den oro och skräck för att anhållas som nu sprider sig bland papperslösa.
Polisen beklagar att deras planerade aktion har väckt dessa känslor. De säger vidare att deras avsikt har varit att operationen ska vara fullkomligt hemlig och att de egentligen bara är ute efter människosmugglarna och inte flyktingar. Det mest skrattretande svar jag hört hittills. Jag vill inte dumförklara den europeiska polisen, men tror de verkligen att den person som smugglade mig till Europa går omkring på gatorna här, utan varken uppehållstillstånd eller andra dokument? För upplysnings skull kan jag säga att han har ett franskt pass, och innan han hade det reste han in och ut ur landet, legalt, med ett giltigt visum. Dessa smugglare har det så bra ställt ekonomiskt och har så god tillgång till information att de aldrig riskerar att trampa i skiten.
Låt oss säga att polisen verkligen talar sanning, att det är smugglarna de är ute efter och att de inte kontrollerar någon på grund av hudfärg. Och att de i så fall skulle prata med mig som är papperslös och säga: Oroa dig inte, kära du, det är inte dig vi vill komma åt. Och att de efter dessa två veckor kunde leverera en rapport om exakt hur många smugglare de anhållit… Men, jag kan inte föreställa mig att just denna aktion skulle utgöra en risk för någon som arbetar med smuggling, med alla risker det faktiskt innebär. För vem skulle smuggla människor och sedan själv traska omkring på gatorna utan papper?
Polisens kommentar gjorde mig inte det minsta lugn, snarare blev jag ännu oroligare. Det var inte längre enbart risken att anhållas som oroade mig, utan även rädslan för att alla lögner och falska verklighetsbeskrivningar skulle göra saker och ting värre.
Ni papperslösa och andra som står under hot om utvisning, var försiktiga och om möjligt isolera er under dessa två veckor!