Beroende av Serial

Serial.

Prova lite, du behöver ju inte fortsätta om du inte tycker om det, säger vännen som redan är beroende. Jag värjer mig lite till men sedan ger jag upp. Sätter hörlurarna över öronen och trycker på play. Sedan är jag fast. Första avsnittet av den amerikanska podcasten Serial leder till begär efter ett till, och ett till, och ett till. Det är som en drog, men den enda bieffekten är att vi inte kan sluta prata om innehållet.

Vad är det frågan om? Jo, det är frågan om att framtidens radio är här. Om ett magnifikt genombrott för radiojournalistiken. Serial är en historia berättad i flera avsnitt, producerade av This American Life. Vi får följa med journalisten Sarah Koenig när hon tar sig an att göra en egen utredning av ett brott som skedde i Baltimore 1999. Mordet på tonåringen Hae Min Lee. I femton år har offrets före detta pojkvän, Adnan Syed suttit fängslad på livstid efter en fällande dom. Men Sarah Koenig är inte så säker på att det är han som är mördaren. Hon är inte heller säker på att det inte är han. Med en beundransvärd energi går hon igenom bevismaterialet, pratar med gamla vänner till de inblandade, pratar med Adnan Syed på telefon och ifrågasätter sina egna och andras förutfattade meningar.

Det låter kanske inte mycket för världen. Vi översköljs ju av historier om brott i alla möjliga mediala former. Men Serial är något annat. Dess främsta mål är inte att göra klart en gång för alla vem som mördade Hae Min Lee, inte att komma till en absolut slutsats, det är snarare att få lyssnarna att fundera över existentiella frågor. Kan alla bli mördare? Går det att avgöra vem som är eller kan bli en mördare? Hur fungerar minnet? Hur skulle jag själv ha reagerat, agerat, tänkt? Hur fungerar rättssystemet egentligen? Vad har jag för fördomar?
En annan tanke som formas, åtminstone i mitt huvud, är den att även om Adnan Syed är rättmätigt dömd, betyder det att han är skyldig för resten av sitt liv? Han var sjutton år när mordet skedde, fyllde arton år efter att han blivit gripen. Han har alltid hävdat att han är oskyldig.

Sarah Koenig låter allting ta tid. Det är berättande på högsta nivå. Samtalen är lugna. Det får finnas pauser. Det får göras misstag, ställas dumma frågor, finnas tvivel och osäkerhet. Musiken ligger precis där den ska. Researchen är grundlig men nytt material tillkommer hela tiden. När ett avsnitt tagit slut ser jag till och med fram emot att höra sponsorreklamen i början av nästa.
Men även om hyllningskörerna har varit öronbedövande så har där också funnits mer kritiska röster. Kritiken handlar främst om att serien rör sig i en etisk gråzon just för att den rapporterar om ny information i samma stund som den påträffas, utan att veta hur informationen kommer att påverka historien. Den får också kritik för att den testar hypoteser och ifrågasätter vittnesmål och ärlighet på ett underhållande sätt och utan förbehåll samtidigt som det är verkliga människors sanningar och integritet som står på spel. Ett annat problem med att inte ha hela serien färdig från början, är att de lyssnare som på något vis har en koppling till mordet, eller platsen för mordet, påverkas av informationen i de tidigare avsnitten och kanske anpassar de uppgifter de vill komma med utefter det. Det har också påpekats att det vore i det närmaste brottsligt av Sarah Koenig att hålla inne med eventuell information om vem som är mördaren, om hon vet att det inte är Adnan Syed.
Kritiken till trots. Serial är på många sätt ett berättarmästerverk och att verkligen gå till botten med ett mord på ett sätt som gör att människor lyssnar noga och försöker förstå, det är ändå svårt att se som riktigt etiskt tvivelaktigt.

Serial har laddats ner över fem miljoner gånger. Teamet bakom vill satsa på en uppföljare och en enda gång ber de om ekonomiskt stöd från lyssnarna för att kunna göra det möjligt. För Serial är helt gratis – för den som har en dator eller en mobil med uppkoppling – som podcasts ju har för vana att vara. Det är bara att klicka sig fram till seriens hemsida och börja lyssna. Där finns elva avsnitt. Det tolfte kommer på fredag. Jag vet inte hur jag ska stå ut tills dess. Inte för att slutet nödvändigtvis kommer att slå fast någonting, Sarah Koenig har meddelat att hon inte ser det som sin uppgift, utan för att jag är beroende av Serial. Om det är bra eller dåligt kan jag inte riktigt avgöra.

Emma Lundström