av BENGT SÄFSTEN
Den Europeiska katolska biskopskommissionen COMECE har under senhösten i Bryssel deltagit i arbetet mot trafficking [läs mer här]; ett halvt osynligt problem med många ansikten. Man är eniga om att en samverkan mellan politiska, sociala och religiösa enheter krävs för att komma vidare.
Man räknar med att åtminstone 80 procent av offren för trafficking är kvinnor och 65 procent är EU-medborgare [läs mer här och här]. Siffrorna är dock mycket osäkra, och mycket tyder på underrapportering. Det gäller särskilt barn och papperslösa män. Därför har man jämfört uppgifterna med de uppskattningar som gjorts av FN:s organisation för arbete (ILO) respektive FN:s organ mot droger och kriminalitet (UNDOC). ILO uppskattar att 880 000 personer är offer för påtvingat arbete inom EU.
Exempel på hur trafficking kan ta sig i uttryck är många. Å ena sidan mer kända fenomen som handel med organ för transplantation, illegala adoptioner, barnäktenskap, prostitution med flera. Särskilt surrogatindustrins förutsättningar har diskuterats. Å andra sidan har mer problematiska begrepp diskuterats – organiserat tiggeri och påtvingade brott. Man har också diskuterat hur snabba förändringar i hur trafficking kan yttra sig, men betonat hur det i vissa fall och på felaktiga grunder kan utnyttjas och polarisera debatten.
I samtliga fall tycks fattigdom och våld utgöra de yttersta drivkrafterna. Inte oväntat har COMECE och andra funnit att vissa drivkrafter i det moderna samhället utgör de riskfaktorer som ökar efterfrågan på det som ibland kallas den moderna tidens slavar – som kan exemplifieras av konsumism och utbytbarhet utan hänsyn till människovärdet. Således ser man tydligt hur den krassa synen på barn förändrats med en allt tydligare och tidigare sexualisering av samhället.
För några år sedan enades medlemsstaterna i EU om det så kallade Anti-traffickingdirektivet [här]. Ett av de nuvarande problemen är att en del medlemsstater visserligen anslutit sig till den lagstiftning som finns, men inte efterföljt densamma.
Kyrkorna samverkar via flera organisationer, bland andra Talitha Kum [här] och Renate [här]. Påven Franciskus har tagit upp dessa frågor i flera sammanhang, bland annat i tal till EU:s parlament och återigen i januari 2015.
Bengt Säfsten 2015-01-15
Påven Franciskus fredsbudskap finns översatt till svenska och utlagt på Justitia et pax hemsida, via denna länk: