Både Martin Luthers texter och 500-årsminnet av reformationens början år 2017 är av betydelse också för katoliker. Det menar kardinal Reinhard Marx, som har sitt säte i München. Den 31 oktober 2017 är ”ett viktigt datum, som vi inte vill ignorera”, skriver kardinal Marx, som är ordförande för den tyska katolska biskopskonferensen, i en artikel i januari-numret av tidningen Politik und Kultur, en tidning som ges ut av tyska kulturrådet. [Texten kan läsas i pdf-format på sidan 12 här]
Den ekumeniska samhörigheten med den evangeliska kyrkan kommer att visa sig också i samband med detta, menar Marx. ”Vi kommer att lära oss ännu mer om varandra och smärtan från separationen ska vi inte sminka över”, betonar kardinalen. Han uttalar förhoppningen: ”att reformationsminnet ska leda oss vidare till Kyrkans fullt synliga enhet”.
Den 31 oktober 1517 spikade Martin Luther upp sina 95 teser på slottskyrkan i Wittenberg, något som bland annat innebar startskottet till den västerländska kyrkosplittringen.
50 år av ekumenisk dialog har skapat förutsättningar, menar ärkebiskopen av München och Freising, för att man från katolskt håll ska kunna betrakta händelserna på 1500-talet med nya ögon. I dag är det möjligt även för en katolskt kristen att läsa Luthers texter välvilligt och lära sig något av hans tänkande, betonar Marx. Denna utveckling kan ”inte värderas högt nog”.
Samtidigt har kristna ”inte fått gåvan av full enhet sinsemellan”, framhöll kardinal Marx som något att begrunda. Kristna lever fortfarande i skilda kyrkor. Detta faktum gör ont. Det motsäger dessutom Kristi vilja, som har bett om enhet bland hans trogna. ”Därför får vi inte ge upp i våra ansträngningar för Kyrkans synliga enhet”, inskärpte kardinalen. Reformationsminnet bör i stället ge upphov till ett allt tätare samarbete mellan kristna från olika samfund, i ett samhälle som präglas av sekularisering.
Kathpress 2015-01-02
KOMMENTAR:
Nyhetsbyrån Kathpress utgår från att Martin Luther faktiskt spikade upp teserna på kyrkporten. Flera kyrkohistoriker är dock tveksamma till detta. Kyrkohistorikern Erwin Iserloh betvivlade detta redan 1962 i boken Luthers Thesenanschlag, Tatsache oder Legende?. Se exempelvis Otto Hermann Pesch, Hinführung zu Luther, s. 42–46. Man ifrågasätter inte att Luther skrev de 95 teserna, utan det är sättet på vilket de förmedlades som diskuteras.
Albrecht Beutel, som också menar att det är osäkert om Luther verkligen spikade upp teserna på kyrkporten, hävdar att Luther bifogade teserna i ett brev av den 31 oktober 1517 till dåvarande ärkebiskopen av Mainz och Magdeburg, Margrave Albert av Brandenburg. Philip Melanchthon gjorde flera decennier senare gällande att teserna även fästes på slottskyrkans port. Andra belägg saknas dock. The Cambridge Companion to Martin Luther, Cambridge University Press, 2003, s. 8–9.
Fredrik Heiding 2015-01-19