”Vi är pro life-generationen! Vi är pro life-generationen!” Ropen kunde höras längs hela Constitution Avenue i USA:s huvudstad Washington DC när inte ens det kyliga vädret hindrade människor från att delta i 2015 års upplaga av March for Life. Detta evenemang anordnas varje år runt eller på dagen den 22 januari för att markera årsdagen för utslaget i USA:s högsta domstol i det så kallade Roe vs Wade-fallet 1973, vilket kom att legalisera aborter i hela landet.
I år uppskattades ca 200 000 personer ha deltagit i manifestationen i Washington DC. Marschen – till stor del bestående av unga människor, i synnerhet studenter från flera olika delstater – gick genom Washingtons innerstad.
Men också Twitter flödade över med bilder och budskap om att alltid värna den svagaste och mest oskyddade mänskliga livet, det ofödda barnet, på hashtagen #WhyWeMarch. Precis som förra året sände påven Franciskus också ett meddelande till stöd för manifestationen.
”Jag marscherar för kvinnor som jag ljög för när jag arbetade på en abortklinik”, löd ett plakat. På andra banderoller stod det till exempel ”Jag ångrar min abort” och ”Män som sörjer förlorade faderskap”.
Bedömare av marschen och liknande manifestationer påpekar att bilden av den amerikanska pro life-rörelsen håller på att förändras. En grupp av yngre aktivister utmanar den traditionella stereotypen av anti abort-rörelsen, något som anses vara nödvändigt för att bättre främja en ”livets kultur”.
”Vi ser allt fler icke-traditionella pro life-aktivister”, förklarade Aimee Murphy [bilden] som företräder ett av de nyare pro life-nätverken som är en bred koalition av demokrater, feminister, sekulära och ateister med en uppfattning gemensam – kravet på att varje ofött barn alltid måste skyddas. ”Vår rörelse är inte ensidigt religiös eller politisk. Den är en rörelse för mänskliga rättigheter”, förklarade Murphy på en presskonferens just före marschen genom Washington. I kontrast mot den traditionella bilden av pro life-rörelsen skymtades bland annat blåfärgade hår och rosa solglasögon i den övervägande kvinnliga publiken.
Rätt eller fel hävdar det nya nätverket att dess medlemmar tidigare har blivit förbisedda inom en rörelse som till övervägande del är kristen och konservativ, och det menar att anti abort-rörelsen behöver bygga bredare koalitioner för att vinna en klar majoritet av amerikanerna för sin sak.
”Det går säkert att förbjuda aborter enbart med hjälp av republikanerna eller med de kristna men det går aldrig skapa en verklig ’livets kultur’ utan att vinna varje enskild människa för denna sak”, hävdade Murphy.
Mary Fesaldon, student vid Catholic University of America, höll i ett plakat med avsändaren ”New Way Feminist” och budskapet ”pro-woman, pro-education and pro-life”. ”De sekulära argumenten är viktiga eftersom det är så man talar med människor av idag”, framhöll hon och menade att de kristna inte kan nå ut till en sekulär åhörarskara. ”Vi i anti abort-rörelsen har vetenskapen på vår sida, vilket vi inte drar tillräcklig nytta av i dag”. För henne är den ”nya vågen” av feminism inte en fråga om att kunna välja abort utan om att återvända till jämlikheten. ”Kvinnor av i dag har samma information som alla andra men övertalas att tro att abort är det enda alternativet vid en oönskad graviditet”, sade hon.
Försvaret av livet är inte bara en enskild fråga, hävdade ordföranden i en annan pro life-organisation, Bill Samuel. Vid sidan av abort, menade han, handlar det om motstånd mot krig, dödsstraff, rasism och fattigdom. ”Allt hänger samman, värdigheten för varje liv är viktig. För att få ett slut på aborter behöver vi allas hjälp. Det låter sig inte göras bara av katoliker och evangelikaler.”
På samma tema talade den katolske ärkebiskopen av Boston, kardinal Sean O’Malley, i sin predikan i den mässa som inledde den nationella bönevakan för livet, kvällen före marschen i Washington DC, i stadens Basilica of the National Shrine of the Immaculate Conception, som är Nordamerikas största helgedom, inför 11 000 deltagare.
För att pro life-rörelsen verkligen ska lyckas måste den inte bara kämpa mot aborter utan också den bredare ”slit och släng-kultur” som innebär att livet kränks på flera områden. ”Vad som måste utmärka rörelsen är en särskild kärlek för de fattiga, de marginaliserade, de lidande och det mänskliga livet överallt där det riskerar att kasseras”, sade kardinalen.
Refererande till evangelieberättelsen om den rike ynglingen som mötte Jesus, citerade kardinal O’Malley påven Franciskus tal om att det inte bara handlar om att följa Guds bud utan också om att älska de fattiga och de marginaliserade. ”Jesus säger oss att det inte är antingen-eller utan både-och. Vi följer Guds bud, vi är pro life och vi hjälper de fattiga”, underströk kardinalen.
”Faktum är att ett minskande av fattigdomen också leder till färre aborter. Kvinnor från fattiga förhållanden och med låga inkomster står för mer än hälften av de aborter som idag utförs i vårt land varje år”. Han fortsatte citera påven Franciskus varningar för en ”globalisering av likgiltigheten” och en ”slit och släng-kultur” för att förklara hur aborternas ondska och likgiltigheten för de fattigas lidande går hand i hand.
”Det handlar om att människor själva blir betraktade som konsumtionsvaror som används och sedan bara kasseras. Denna kultur sprider sig och likgiltigheten mot det är vår största fiende”, sade kardinal O’Malley. Motmedlet mot allt detta, fortsatte han, utgörs av att ta emot Guds kärlek och ge den vidare till andra.
Genom att referera till medborgarrättsmarscherna på 1960-talet som bidrog till att rasismens orättvisor besegrades, uppmanade kardinalen anti abort-aktivisterna idag att vara ”försvarsadvokater för det ofödda barnet” och fortsätta kämpa mot aborternas ondska: ”We shall overcome”, utropade han.
Catholic News Agency (CNA) 2015-01-22
Översatt och sammanställt från nyhetsinslagen här och här och här