2015-02-23 Allt jag kan göra är att vänta

Apollon är tillbaka från Iran och huset är fullt av röster och rörelse igen. Livet pågår när han är hemma och gör att jag glömmer de tre år som allra mest varit ett utdraget dödläge. Snart kommer han behöva börja på förskolan. Och jag kommer behöva sova bort timmarna då han är där, för att tankarna inte återigen ska attackera mig.

Migrationsverket har till slut, efter nästan två år, skickat ett brev till mig. Ett kuvert med handskriven adress där det står att:

Migrationsverket har registrerat ett ärende enligt 12 kap 19 § utlänningslagen (2005:716). Enligt 12 kap 19 § 8 stycket samma lag får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om ny prövning ska ske. Yrkandet om inhibition lämnas därför utan åtgärd.

Så vad betyder då detta? Det är egentligen ingenting nytt, utan betyder bara att Migrationsverket har att avgöra om de är beredda att öppna mitt fall igen. Men att de skickar det här brevet nu innebär sannolikt att beslutet snart kommer. Enligt mitt juridiska ombud är detta anledningen till att de skickat det.

Mardrömmarna är tillbaka, och dödläget kommer snart att ersättas av heltidsstress. Oron för asylprocessen, intervjun och handläggarens bemötande tar så mycket kraft att den överröstar rädslan för själva beslutet. Allt jag kan göra är att vänta, låta dagarna gå och fler brev komma, kallelser till nya möten och fler intervjuer. I bästa fall.

Kära Apollon, det är verkligen bra att du kan åka till Iran. Och ännu bättre är att du kan komma tillbaka till Sverige, och mig, igen. Du låter inte Migrationstrollen ta mig. Men vet du vad det allra bästa är? Att du aldrig kommer att behöva gå till Migrationsverket, aldrig sitta på den sidan om bordet.