Philadelphias katolske ärkebiskop om religionsfriheten

Ärkebiskopen i det amerikanska katolska stiftet Philadelphia, Charles J. Chaput, varnade i ett tal i tisdags för att USA står inför ett ökande tryck på att överge landets traditionellt starka skydd för religionsfrihet, och uppmanade de kristna att aldrig ge upp hoppet om Guds kärlek. Talet hölls inför Philadelphias St. Charles Borromeo Seminary och temat var ”Dignitatis humanae”, Andra Vatikankonciliets deklaration om religionsfrihet.

Religionsfriheten, sade Chaput, ”betyder mycket mer än friheten att tro vad man vill hemma eller be hur du vill i din församling. Den betyder rätten att predika, undervisa och be offentligt och privat. Den betyder föräldrars rätt att skydda sina barn från skadlig undervisning. Den betyder rätten att skapa offentligt engagemang genom moralisk debatt och socialt arbete. Den betyder friheten att göra allt detta utan inblandning från staten, direkt eller indirekt, inom gränserna för vad den allmänna ordningen medger.”

Ärkebiskopen värderade situationen för religionsfriheten i USA som ”god” jämfört med ”nästan vilket annat land i världen som helst. Troende spelade en avgörande roll i att grunda och bygga detta land. Fram tills nyligen har våra lagar också återspeglat detta, och på många sätt gör de det fortfarande”. Han noterade att en ”stor majoritet” av amerikanerna tror på Gud och identifierar sig som kristna och att många praktiserar sin tro. ”Men det håller på att ändra sig, allt snabbare. Alltfler unga människor fjärmas från religionen nu jämfört med någonsin tidigare i vårt lands historia. Alltfler förblir fjärmade när de blir äldre. Och många har inte längre någon uppfattning om rollen som religionsfriheten har spelat i vår nations historia och kultur”.

Chaput framhöll att den nuvarande administrationen möjligen kan vara den ”minst vänligt inställda till religionsfrihet i historien” och exemplifierade med försöken till statlig styrning av religiösa institutioner i sjukvårdsreformens genomförande, politiska krav på skolundervisningens innehåll, familjelagstiftning och ”så kallade anti-diskrimineringslagar”. Men för ärkebiskopen är det mest ”förlamande” problemet i den amerikanska kulturen bristen på gemensamma uppfattningar om vad ord som rättvisa, rättigheter, frihet och värdighet står för.

”Vi talar samma språk men orden betyder inte samma saker. Vår offentliga debatt går aldrig på djupet i vad som är sanning och vad som inte är det, eftersom den inte förmår. Våra mest viktiga debatter koka ner till vem som kan sprida de bästa orden runt omkring sig i det mest lyckade försöket att få makt”. Han sade att den liberala demokratin saknar förmåga att upprätthålla sig själv. ”Demokratin beror, till sin definition, på existensen av en högre auktoritet utanför den själv”, fastslog han.

Den mänskliga värdigheten har bara en källa och garant, nämligen det faktum att människan är skapad till Guds avbild och likhet. I våra moderna, pluralistiska demokratier har vi mycket utrymme för varje religiös tro och för ingen religiös tro. Men vi ljuger för oss själva om vi tror att vi kan behålla våra friheter utan att vörda den bibliska visionen – den unika judiska och kristna visionen – om vem och vad människan är”.

Ärkebiskopen sammanfattade sedan kristendomens förhållningssätt till samhället. Dess framväxt hotade de hedniska samhällena eftersom den kristna förståelsen av religiös och sekulär auktoritet avvisade tillbedjan av Romarrikets gudar. Vid en tidpunkt blev sedan den ”konfessionella staten” till ”standardmodellen för katolskt statsskick”. En sådan stat var engagerad i att ”främja den sanna katolska tron och att undertrycka religiösa felaktigheter”.

Andra Vatikankonciliets undervisning om religionsfrihet syftade till att korrigera denna hållning genom att ”gå tillbaka till källorna för det kristna tänkandet. Valet av religiös tro måste vara frivillig. Tron måste vara en konsekvens av den fria viljan, annars kan den inte vara giltig”, poängterade Chaput. ”Påtvingad tro kränker personen, sanningen och den vidare trosgemenskapen eftersom den är en lögn. Personer har rättigheter, även när de väljer det som inte är sant framför tron.”

Han varnade för att religiös frihet inte kan överleva såvida människor inte ”faktiskt tror och lever sin tro. Ingen kan slutgiltigt ta vår frihet ifrån oss, vi kan bara ge bort den. I praktiken kan ingen lag eller konstitution skydda religionsfriheten såvida människor inte faktiskt tror och lever sin tro – inte bara hemma eller i kyrkan, utan också i det offentliga livet.”

Ärkebiskop Chaput avslutade med att understryka vikten av att finna hopp i människor som tröstar de lidande, tjänar de fattiga och ”söker och undervisar om sanningen. I slutändan finns så många bevis för att Gud älskar oss, med en passion för oresonabel och för fullkomligt återlösande för att vi någonsin ska sluta lita på Guds tanke med världen och med våra liv.”

Catholic News Agency (CNA) 2015-03-18