av FREDRIK HEIDING
De anställda på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har sedan länge känt sig överansträngda. Förtätningen av huvudstaden till vilken omkring 30 000 personer flyttar varje år innebär ett starkt ökat tryck på nya bostäder. Kontor, hotell och kommersiella inrättningar byggs också på höjden, längden och bredden. Den monumentala byggnaden Nobel Center som ska resas på Blasieholmen har vållat Stadsbyggnadskontoret särskild huvudbry och man hanterar nu protester mot projektet från olika håll. Största problemet med stadsbilden har i decennier annars varit trafiksituationen vid Slussen mellan Gamla Stan och Södermalm. Det ena arkitektkontoret efter det andra har föreslagit lösningar, men ingen konsensus har nåtts.
Läget för Slussens framtid har nu ändrats drastiskt. Häromdagen upptäckte en katolsk barnfamilj under sin söndagspromenad en liten benbit bakom en sten nära Munkbroleden, och efter ett tag slogs familjen av tanken att det kunde vara en gammal relik. Intill benbiten fanns ett litet läderstycke med bokstäverna S. B.
Familjen vände sig till Historiska museet där en expert på fornnordisk historia ställde upp hypotesen att det kunde röra sig om en skelettdel så gammal som från 500-talet e.Kr. I ett första försök att identifiera benbiten har Historiska museet tagit kontakt med Vatikanens hemliga arkiv i Rom. Under ett snabbt inkallat möte bedömde arkeologer och historiker knutna till Vatikanens arkiv, att det vore värt att öppna en urgammal trälåda förvarad långt inne i biblioteket. På denna hittills orörda låda finns texten: Navigatio sancti Brendani Abbitis – extra itinerarium in Sueciam annus DXXII (secretissimus). Det vill säga: ”Abbot Sankt Brendans sjöfärd – extra resa till Sverige år 522 (topphemligt).”
Man har ännu inte öppnat lådan, vars existens inte ens författaren till Da Vinci-koden, Dan Brown, har varit medveten om. Men opublicerade artiklar gör gällande att Sverige kristnades långt före gängse uppfattning som lyder att detta skedde i mitten av 800-talet i samband med den helige Ansgars missionsresa till Birka. De nya forskningsrönen pekar på att den iriske munken Brendan på sina resor på 500-talet i den iriska övärlden råkade ut för ett kraftigt oväder och att hans skepp styrde mot Östersjön och slutligen mot den holme som i dag kallas Gamla Stan. Benbiten med initialerna ”S. B.” kan därför mycket väl vara en relik från den helige Brendan.
Påven Franciskus har också hastigt blivit inkopplad i ärendet. Spontan som han är har påven engagerat en till Vatikanen närstående arkitektbyrå som nu är i full gång med att rita om hela Slussen-området. Stilen är minimalistisk, i all enkelhet. Bilvägarna har i princip tagits bort helt på de nya ritningarna, utan närmare eftertanke på hur biltrafiken i stället ska organiseras.
Ett litet kapell till den helige Brendans ära ska stå på Karl Johans torg. Härifrån ska det gå en spiraltrappa ner till vattnet; detta för att man lättare ska kunna genomföra dopgudstjänster där. Tanken är att dopkandidaterna ska sänkas ner i vattnet tre gånger, en gång för vardera gudomsperson: Fadern, Sonen och den helige Ande. På skisserna finns dessutom en två kilometer lång gångbro mellan Karl Johans torg och den katolska domkyrkan på Folkungagatan.
För att anknyta till den sekulariserade mentaliteten i Stockholms innerstad anser påven Franciskus att man förutom kapellet också borde bygga både en konsertscen och en hage för djur på nuvarande Slussen så att den urbaniserade befolkningen kommer i kontakt med livet på landet. Detta eftersom påven delar den helige Franciskus av Assisis kärlek till djur och natur. På scenen skulle musikgruppen Bröderna djup regelbundet framföra klassikern ”Vi bor på landet” [lyssna på YouTube via denna länk här]. Även om påven inte förstår den svenska texten i låten, uppskattar han ändå musikernas imitation av olika djur i ladugården. Påven gillar också gruppens ansats, eftersom ett band som kallar sig Los hermanos profundos (vilket Bröderna djup motsvaras av på spanska) inte kan vara så ytliga som de verkar utan måste ha tankfulla budskap i sin musik.
Signum har bett biskop Anders Arborelius om en kommentar, och han var först stum men sade sedan: ”Detta verkar fullständigt vansinnigt. Men som goda katoliker måste vi naturligtvis lyda biskopen av Rom.”
Fredrik Heiding 2015-04-01