Ärkebiskopen i Dublin, Diarmuid Martin, har varnat för att ett ”ja” i folkomröstningen den 22 maj, om att legalisera homoäktenskap på Irland, innebär ett hot mot uppfattningen om familjen och samhällets stabilitet. Ett ”ja” skulle göra Irland till det första landet i världen som legaliserar homoäktenskap genom en folkomröstning.
Ärkebiskopen sade att han visserligen avser att rösta ”nej”, men avstår från att försöka påverka hur folk skall rösta och vill ha till stånd en ”förnuftig diskussion” om frågan. I en artikel i The Irish Times på tisdagen betonade han att en väl underbyggd nejröst inte var ett uttryck för homofobi och inget förnekande av att homosexuella individer av båda könen också torde kunna vara goda föräldrar. Men han underströk också att ”äktenskap, familj, barn och samhället i grund och botten utgör en realitet och inte får slitas isär”.
”I ett samhälle där det individuella självförverkligande kommit att bli så dominant, kan alla andra argument åsidosättas, varför man kan dra slutsatsen att det finns så många olika yttringar av familjebildning att det inte längre ens är möjligt att tala om familjen” skriver ärkebiskopen. Han förutspådde att det skulle komma att överlåtas på domstolarna att tolka författningen i prejudicerande fall, med oförutsedda utslag som följd. Ett ”ja” i folkomröstningen skulle innebära en ratificering av Marriage Equality Bill, som godkändes i mars 2015 av det irländska parlamentet, Dáil.
Biskopen i Galway, Martin Drennan, varnade i ett herdabrev, som förra söndagen lästes upp i mässorna, för de ”allvarliga konsekvenserna” ett ”ja” skulle medföra och sade ”det kommer att bli svårare och svårare att tala om eller lära ut att ett äktenskap endast är mellan en man och en kvinna. Det skulle kunna komma att bli rättsprocesser mot enskilda och grupper, som inte delar denna uppfattning”.
Hans oro delades av biskop Kevin Doran av Elphin, som oroades över ”vad lärarna kommer att förväntas lära våra barn”. Biskop Doran fruktade också att människor skulle bli misstänksamma inför tidpunkten för nedskärningen av statens bidrag till de äktenskapskurser som anordnas av den katolska institutionen Accord. Han drog sig till minnes att ministern James Reilly, vars departement ligger bakom beslutet att reducera bidragen, i sin egenskap av hälsovårdsminister, för två år sedan hotade dra in understödet till katolska sjukhus som inte rättade sig efter abortlagstiftningen.
I detta sammanhang har kampanjgruppen mot homoäktenskap, Mothers and Fathers Matter, uttryckt oro över lagstiftningens konsekvenser för barn om insemination framdeles skulle bli laglig på Irland. Ordföranden i folkomröstningskommissionen, Justice Kevin Cross, har under veckan klargjort att omröstningen handlar om vem som får, eller inte får, ingå äktenskap ”och enligt vår uppfattning varken om adoption eller surrogatmödraskap”. Men en talesperson för Mothers and Fathers Matter hävdar att han i detta uttalande motsäger sina tidigare kommentarer om surrogatmödraskap, då han påstått att om det blir ”ja” i folkomröstningen ”kommer det att bli svårt att föreställa sig” att lagen uttryckligen skulle kunna hävda att ett barn skall ha både en moder och en fader.