En röst inför familjesynoden: trofasta katoliker med homosexuell läggning

När olika talare uppträdde inför förra årets extraordinarie biskopssynod om familjen i Rom, vilken diskuterade utmaningar för familjerna i dagens värld, saknades representanter för en grupp – personer med samkönade attraktioner, vilka lever kyskt, det vill säga i enlighet med katolska kyrkans lära. Det menar fader Paul Check, operativ chef för organisationen Courage, en katolsk själavårdande verksamhet för personer som upplever sig ha en homosexuell läggning.

Vid organisationens nyligen avhållna internationella konferens underströk han vikten av att lyssna på vittnesbörd från personer för vilka de samkönade attraktionerna är ”en levd verklighet” men som tror att kyrkans lära om kyskhet i dylika fall ”leder till frid”.

”Våra bästa ambassadörer är våra medlemmar”, sade fader Check. De personliga historierna från dessa trofasta katoliker måste få bli hörda, menade han vidare, eftersom en ”personlig berättelse” bättre når en modern publik än argument för kyskhet utifrån naturrätten, hur avgörande den nu än är.

Courages internationella konferens i augusti, med rubriken Att välkomna och vägleda våra bröder och systrar med samkönade attraktioner, ägde rum i Detroit i USA med nära 400 deltagare från sex länder, däribland 125 präster och fyra biskopar. Resten utgjordes av lekmän med själavårdsuppgifter i församlingar och av familjer till personer med homosexuell läggning. Det var organisationens första konferens riktad till själavårdare och bland talarna märktes både personer med egen erfarenhet av samkönad attraktion men som hjälpts att leva kyskt genom vänskapsrelationer och kyrkan, och experter på psykologi, naturrätt och kyskhet.

Konferensen byggde på de frågor som ställdes till biskopskonferenser världen över inför 2015 års extraordinarie biskopssynod om familjen. ”Själavården av personer med homosexuell läggning står inför nya utmaningar idag på grund av det sätt på vilket deras rättigheter presenteras i samhället”, heter det bland annat i frågeunderlaget. ”Hur kan den kristna gemenskapen ge uppmärksamhet och stöd till familjer med personer med homosexuell läggning? Vilka svar, i ljuset av kulturell känslighet, kan anses vara mest passande?”

Fastän den naturliga moraliska lagen (naturrätten) är ”oumbärlig” för att förstå katolska kyrkans lära om sexualiteten, är den ”inte ömsesidigt accepterad som startpunkt för samtal”, sade fader Check, eftersom många människor inte kan komma överens om exakt vad den mänskliga naturen eller den naturliga lagen är.

Emellertid, sade han vidare, kan personliga vittnesbörd från dem med samkönade attraktioner som kämpar för att leva kyskt, hjälpa till att korrigera allmänna ”missuppfattningar” om kyskhet i det moderna samhället, nämligen att det skulle vara ”betungande” eller ”onaturligt”. Courage har redan försökt berätta dessa historier i formatet av en film – Desire of the Everlasting Hills – som fokuserar på berättelserna från tre personer som levde med en öppet homosexuell livsstil men som återvände till Kyrkan och nu försöker leva i sexuell avhållsamhet, så som Kyrkan lär för alla personer som inte lever i ett äktenskap mellan man och kvinna. Kyrkan måste dock, varnade fader Check, vara försiktig med att behandla unga människor som erfar samkönade attraktioner som om de skulle definieras av dessa attraktioner.

”Många unga människor är drabbade av ’översexualisering’”, sade han, eftersom de tidigt i livet lär sig att alla deras känslor av attraktion är naturliga och ska ageras ut, även om åren före vuxenlivets mognad kan vara en tid av förvirring och förändring, och att känslor som upplevs av tonåringar inte kan ha ”sista ordet”. Än mer viktigt, tillade han, är att definitionen av en ung person utifrån hans eller hennes sexuella känslor mot någon annan, oavsett kön, är djupt orättvis, eftersom deras sexualitet bara är ”en del” av deras mänskliga natur.

Katoliker måste ”undvika att sexualisera unga människor och inte gå in i en personlig sfär som inte är rätt förberedd psykologiskt, emotionellt, andligt, moraliskt”, sade fader Check i en intervju med nyhetstjänsten CNA under konferensen. ”Och det handlar inte bara om de unga människor som känner en homosexuell läggning, utan om alla ungdomar.” En utmaning som han erkände i sitt anförande inför konferensen handlar om att katoliker måste behandla dem som erfar denna dragning i den anda av ”möte” som föreslagits av påven Franciskus, inbjuda dem att ”ha förtroende för oss” och ”vandra med dem på vägen”. Detta innebär att upprätthålla den sanning om sexualiteten som uttrycks i katolska kyrkans undervisning, men att förorda den på ett kärleksfullt och inbjudande sätt, förklarade han.

Jesus började inte sin offentliga verksamhet med Golgata, framhöll fader Check vidare, utan erbjöd först någonting som ”drog människor till honom”, medan han samtidigt aldrig någonsin övergav sanningen eller förorsakade skandal. ”Vänskapsrelationer är väsentliga delar av ett rikt människoliv”, fastslog han, och genom kyska förhållanden med andra som arbetar för att leva kyskt kan katoliker erbjuda det som var och en söker – lycka och djupa relationer.

Genom vänskap kan de hjälpa andra att sortera sina egna attraktioner och begär, och urskilja det goda från det dåliga. Ytterst kan vänskap hjälpa andra att upptäcka sanningen om dem själva. Och om människan känner till sanningen om sig själv kommer hennes handlingar att återspegla det, sade fader Check, och underströk att människan är ”skapad till Gud avbild, älskad av Gud, återlöst av Kristi blod och mottagare an Guds nåd.”

Catholic News Agency 2015-08-13