Av BENGT SÄFSTEN
Diakonins månad i september är ett återkommande ekumeniskt samarbete mellan vissa kyrkor och samfund inom Sveriges kristna råd och ett antal andra organisationer med diakonal inriktning. Man ska dock vara uppmärksam att många, men inte alla (!) kristna kyrkor ens är med i Sveriges kristna råd. Man ska också poängtera att synen på diakoni skiljer sig mellan de olika samfunden. Diakonins månad är enbart ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan, Hela Människan, Pingst – fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen och Sveriges kristna råd. I SKR ingår dock 26 medlemskyrkor.
Diakonibegreppet är vedertaget men kan vara förvirrande. Det brukar ofta handla om socialt arbete på Kristi uppdrag, förklarar Björn Cedersjö, direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle på Sveriges kristna råd (SKR).
Att diakoni kan yttra sig som goda gärningar är gott i sig i synnerhet om arbetet är förankrat i en kristen värdegrund. Man ska dock inte förledas att tro att det alltid finns en självklar grundsyn på vad diakoni är – enbart karitativt arbete, eller karitativt och pastoralt arbete och så vidare. Inte heller vem som utför arbetet och vad det leder till. Organisationer har på grund av sin storlek eller utrymmet i det allmänna medvetandet inget självklart eget tolkningsföreträde. I synnerhet utifrån en historiskt avgörande skillnad, nämligen om man ser på diakonin utifrån den syn som grundade i mitten på 1800-talet inom evangelikala kretsar eller om man utgår från en biblisk grundsyn med det obrutna diakonala arv som praktiseras inom den katolska sfären.
Trots att arbetet säkert är gott kan det bli problematiskt när man utgår från ett samförstånd av diakonibegreppet som inte alltid finns. Detta kan komma fram vid en närmare granskning.
Ett häfte för studier och samtal om diakoni med namnet Diakoni – mer än ord har tagits fram av en referensgrupp för diakoni i den process som pågått under åren 2012–2014 inom SKR. Referensgruppens medlemmar har i olika skeden gett kommentarer och synpunkter.
”Vi vill med det här materialet uppmuntra till studier och samtal om kyrkornas diakonala tjänst. Vi tror att det är hela kyrkans uppdrag som utövas såväl av många volontärer i olika sammanhang som av särskilt utbildade och avskilda människor”, säger Björn Cedersjö.
Anna Berndes är pastor med ansvar för diakoni i Immanuelskyrkan i Stockholm: ”Under Diakonins månad 2014 presenterade vi det breda diakonala arbete som finns i församlingen. Vi valde att göra det utifrån tankarna om diakonins bord som presenterades i häftet Diakoni – mer än ord”, berättar Anna Berndes. ”Framme i kyrkan hade vi placerat olika bord som vid olika moment i gudstjänsten ”befolkades” av personer som representerade olika verksamheter. Ett bord som inte fanns med i häftet, men som vi valde att lägga till var pingisbordet. I olika verksamheter i församlingen ser vi hur lekfullhet och fysisk aktivitet kan vara ett sätt att bygga broar och öppna upp kontakter. Så mitt i gudstjänsten, under ett musikstycke, blev det faktiskt lite rundpingis där den som ville fick vara med!”
”Vi fick många positiva kommentarer efteråt, och upplever att det var ett bra och åskådligt sätt att sätta fokus på församlingens diakoni!”, berättar Anna.
Sveriges kristna råd bildades i slutet av 1992 som nytt nationellt ekumeniskt organ i Sverige, med breddad medlemsbas och nya uppgifter jämfört med föregångaren Svenska Ekumeniska Nämnden som hade verkat sedan 1932. Efter en interimsperiod upprättade SKR sitt kansli i centrala Stockholm. Under 2015 är biskopen för Stockholms katolska stift, Anders Arborelius, ordförande för dess presidium.
Den övergripande organisationen Kyrkornas världsråd bildades 1948 i Amsterdam med målet att samfunden ska be och arbeta tillsammans, att utveckla relationer, teologi och praktiskt arbete. Rådet har cirka 345 medlemskyrkor, men omfattar inte heller samtliga tänkbara, bland andra står den romersk-katolska kyrkan utanför. Det är en sammanslagning av tre tidigare organisationer: Life and Work med rötter i ekumeniska mötet i Stockholm 1925, Faith and Order med rötter i mötet i Lausanne 1927 och världsmissionsrådet med rötter i mötet i Edinburgh 1910. Svenska medlemskyrkor inom Kyrkornas världsråd är Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. Den romersk-katolska kyrkan är således inte medlem men sänder representanter till organisationens möten.
Bengt Säfsten 2018-09-03