När luften pyser ur ballongen

Men politiskt är det rätt likgiltigt om Sverigedemokraterna redan blivit det största partiet med 25,2 procent (över Socialdemokraternas 23,4 procent och Moderaternas 21,0 procent) eller blott det tredje partiet med 17,4 procent. I alla mätningar växer partiet snabbt och har även fått en stabil bas i LO.

I den officiella debatten, politisk och medial från vänster till höger, hymlas och suckas det nu om främlingsfientlighet och homofobi och rasism. (Folk förmår inte öppna sina hjärtan.) Den som mot denna officiella svenska enhetlighet hävdar att det inte rör sig om ideala förändringar uppe i en ideologisk rymd utan att det finns konkreta samhälleliga skäl till ett pågående folkligt politiskt skov den utesluts ur den anständiga debatten. (Själv råkade jag ut för detta när man även från visst Clartéhåll började skälla mig för brunröd när jag förklarade skälen till Marine Le Pens politiska framgång i Frankrike.)  

Det väller in flyktingar mot Europa. Vi ser dem på teve drunkna i Medelhavet. Gendarmer söker hejda flyktingmassor med tårgas och batonger vid sydeuropeiska gränser. De fyller hos oss i Sverige upp även otänkbara boenden och utgör den ekonomiska basen för en profitdriven grå marknad i flyktingvårdnad.

Men det är inte Gud i någon skepnad eller några sorts ”krafter” som bär ansvaret för detta. Ensamma om skulden är de inte men den som söker de skyldiga till flyktingkatastrofen finner dem även på Helgeandsholmen och Kanslihuset. De som nu i eländet talar vackert om mänsklighet och hjärta var själva med om att driva ödeläggelsen med lika vackra ord: ”mänskliga rättigheter”, ”kvinnorätt”, ”demokrati”, ”skyldighet att skydda”. Även Juholt som sparkades som partiordförande för att han var till vänster var med om ödeläggelsen av Libyen; den som gjort Medelhavet till massgrav.

De ansvariga för den samhällsförintelsen trollade med truten för att söka skyla sig med FN. Nu när resultaten av deras insats visar sig i fasansfull massdöd i Medelhavet ber de inte om förlåtelse. De fortfar uppbära höga inkomster, de kräver allmän respekt för sin gärning och talar gärna om det svenska folkets bristande medkänsla med de flyktingar som väller in från de katastrofer de själva bär sitt ansvar för.

Nå, jag kunde skriva om Afghanistan där Sverige med lika välljudande fraser och ytterligt tveksamt mandat, men på nådigt känt uppdrag, haft soldater att föra krig i tolv år till det afghanska folkets olycka. Sverige kan nu fylla hela hem med ensamkommande barn som flytt därifrån. (Jag vet vad jag talar om; den som tittar i mina handlingar ser att jag för 57 år sedan var ”utflyttad ur riket till Kabul, Afghanistan”. Om detta har jag skrivit böcker.)

Man kan hävda att jag här inte formulerar lagom som anstår en demokratisk svensk författare. Men det jag skriver är vad folk vet inför den mot Europa och till Sverige invällande flyktingvågen. Varför skulle de vilja rösta för något av de ansvariga partierna?

Eller ta järnvägen. Alla upplever vi förseningar och svårigheter. Alla vet vad de beror på. Bristande underhåll. Varför? Falska och skeva beslut i riksdagen! Jag vet inte om Åkesson skulle ha gjort det bättre. Men han bär i vart fall inget ansvar för dagens elände.

Eller ta bostäderna. Inte heller där är det någon Gud eller några dolda allmänna ekonomiska krafter som skapat det elände där ungdomar tvingas vara mammisar upp i trettioårsåldern. Det är ingen svårighet att kartlägga vilka beslut de senaste decennierna som partier på Helgeandsholmen i samförstånd genomfört för att åstadkomma detta.

För att inte tala om arbetslösheten.

En gång röstade 50 procent och mer på socialdemokraterna. Inte för att de var älskade (Betonghäckar och Görsossar, kallades de människor emellan minns jag) men de hade utfärdat löften 1932 och hållit dem, knaggligt men dock.

Detta svenska folk – också de hit sammanblåsta lite här och därifrån – är varken rasistiskt, homofobt eller främlingsfientligt men det tycks inte riktigt längre tro på en vänstersida som politiskt visat sig vara en vänger eller en högersida som visat sig vara hönster. Inte vet jag om de tror att en Åkesson vore så mycket bättre – jag gör det i vart fall inte – men han är dock inte ansvarig för allt detta!