I sitt tal inför den amerikanska kongressen gladde påven Franciskus progressiva katoliker genom att av de tre radikala amerikanska gestalter han framhöll som föredömen, förutom Martin Luther King Jr, även nämna Dorothy Day och Thomas Merton. De flesta som såg påvens framträdande kände väl till Martin Luther King Jr, förkämpen för mänskliga rättigheter och icke-våld, Nobels fredspristagare, som mördades 1968. Däremot torde de andra två ha varit mindre välbekanta, även de förespråkare för icke-våld, nämligen medgrundaren av rörelsen Catholic Worker, Dorothy Day och trappistmunken Thomas Merton.
Båda dessa kanske mest kända radikala amerikanska katoliker under 1900-talet grundade sin livs- och och samhällssyn på evangelierna, särskilt förkastandet av våld och engagemanget för de fattiga. Genom att nämna dessa två gestalter tycks Franciskus ha velat mera i detalj exemplifiera sin egen vision av radikal katolicism, samtidigt som han lade in denna vision i ett sammanhang igenkännligt och begripligt för katolikerna i USA. […]
Trappistmunken Thomas Merton (född 1915) blev en radikal kritiker av USA:s militarism, motståndare till Vietnamkriget och kapprustningen. Från sitt eremitage i Kentucky skrev han om det hot mot själen och samhället som kärnvapnen utgjorde. Han skrev att våldet höll på att omforma själva landets själ:
”Våldet i USA utövas inte i hemliga grupper, utan i själva kulturen, i massmedierna, i den extrema individualismen och konkurrenshysterin, i de uppblåsta myterna om manlighet och tuffhet och samhällets överväldigande intresse för kraften i olika vapen, nukleära, kemiska, bakteriologiska och psykologiska”, skrev han en gång, ”om vi lever i vad som i princip är en kultur baserad på totalförstöringskapacitet, hur kan vi då bli förvånade över utövandet av våld?”
Till den kände fredsaktivisten Jim Forrest skrev han att han visserligen inte var en ren pacifist, men […] ”att det för mig står absolut klart att vi nu står inför förpliktelsen som människor och kristna att sträva efter att på alla möjliga sätt avskaffa krig”.
Han skrev en gång ord som låter som ett eko av påven i dag, då denne uppmanade biskoparna, inte att bekämpa kulturen, utan snarare att engagera sig i den. […]
Merton var en förespråkare för interreligiös dialog, något på 1960-talet var en relativt ny idé. Han omkom vid en olyckshändelse i Bangkok, Thailand i december 1968.
I likhet med Merton har Dorothy Day inspirerat progressiva katoliker i decennier och gör det än i dag genom de hundratals Catholic Worker Houses som finns i innerstäderna i USA. Det var på 1930-talet som hon och en annan aktivist Peter Maurin grundade organisationen Catholic Worker, en rörelse som kombinerar härbärgen för hemlösa med direkta icke-våldsaktioner.
Day föddes 1897 i Brooklyn, New York. Efter ett bohemiskt liv som journalist och vän med författare som Eugene O’Neill och John Dos Passos med flera mötte hon 1932 Maurin och de började tillsammans utge tidskriften Catholic Worker. 1955 deltog hon en grupp pacifister som vägrade utföra civilförsvarsövningar. Hon ansåg att hon gjorde ”offentlig botgöring” för USA:s bruk av den första atombomben. I likhet med många andra reformsinnade katoliker välkomnade hon Andra Vatikankonciliet och hoppades att det skulle förespråka icke-våld och förkasta teorin om ”rättfärdigt krig”, som hon menade mist sitt berättigande. […] Hon blev därför tillfredsställd då konciliet fastställde att kärnvapenkrig var oförenligt med teorin om det rättfärdiga kriget.
Dorothy Day, som avled 1980, kom ofta på kant med den kyrkliga hierarkin under sitt liv, men 2000 öppnade framlidne kardinal John O’Connor i New York en kanoniseringsprocess för henne.
National Catholic Reporter 2015-09-25
Översättarens anmärkning:
Thomas Merton stod i brevkontakt med Dorothy Day. Hon publicerade en artikel av honom i Catholic Worker och de oroades båda över hur man skulle hantera den subkultur med bland annat drogmissbruk som vissa yngre medlemmar i antikrigsrörelsen tycks ha hängett sig åt. Det kom till en konflikt mellan dem då Merton i ett förhastat telegram (som han senare ångrade) tog avstånd från antikrigsrörelsen på grund av det spektakulära självmordsförsök som medarbetaren i Catholic Worker, Roger Laporte, begick, då han satte eld på sig själv utanför FN-byggnaden i New York som en protest mot kriget.
Sven Heilo 2015-09-25