Går vi mot ett nytt 1930-tal?

innanmörkretfaller

KULTUR: Journalisten och författaren Björn Elmbrant har ända sedan slutet av 1980-talet i en mängd böcker skildrat och analyserat den samhälleliga efterkrigsutvecklingen – från folkhemsdagarna till globalisering, nyliberalism och högerreaktion. Av hans tidigare verk kan nämnas Palme (1989), Så föll den svenska modellen (1993) och Europas stålbad (2012). I sin senaste bok Innan mörkret faller – Ska 30-talet hinna i kapp oss tar han läsaren – med andra ögat blickande ut mot dagens Europa – tillbaka till förkrigstidens mörknande epok
Elmbrants stilgrepp i Innan mörkret faller är att parallellberätta utvecklingen i Tyskland och Sverige under depressionens 30-tal. Hans främsta ärende är att visa hur dessa länders arbetarrörelser i slutändan tacklade krisen på rakt motsatt sätt och där historien i ena fallet förde Hitler och nazismen till makten, medan det i andra fallet blev startskottet för en över 40 års lång obruten socialdemokratisk regerings­hegemoni. I de två sista kapitlen sluter sedan Elmbrant cirkeln genom att jämföra våra dagars Europa med 1930-talets för att betona att dåtidens vägval även har akut bäring i vår tid.
När världen efter börskraschen på Wall Street i oktober 1929 kastades ut i en omfattande depression var alla ekonomer och politiska partier – från höger till vänster – överens om att det gällde att bedriva en sparsam budgetpolitik och låta  marknadskrafterna sköta resten. För liberalerna var det precis det som den neoklassiska ekonomiska teorin anbefallde, i kombination med lönesänkningar som skulle återställa företagens vinstnivåer. För den vänster som fortfarande trodde på en social samhällsomvälvning handlade det istället om att låta det kapitalistiska sjukdomsförloppet ha sin gilla gång för bakom hörnet väntade ju socialismen. Emellan dessa krafter cirkulerade en rådvill socialdemokrati , som under 1920-talet stött och blött om huruvida näringslivet skulle socialiseras och i många länder provat på minoritetsregerandets svåra konst.

Mitt under den ekonomiska krisen, 1931, kom dock en svensk lektor med sydhalländska dialek­ter och diftonger som specialitet att nydana all tidigare ekonomisk teori. Det var den sedermera finansministern Ernst Wigforss som i boken Den ekonomiska krisen. förordade att staten i kristider skulle underbalansera budgeten, ta lån samt satsa på offentliga arbeten och välfärdsutbyggnad, för att på det sättet stimulera ekonomin genom att ge den inhemska efterfrågan en skjuts uppåt – tankegångar som senare utifrån den brittiske ekonomen John Maynard Keynes arbeten kom att gå under namnet keynesianismen. Efter en häftig intern debatt kom socialdemokraterna att 1932 gå till val på detta program med broschyren Har vi råd att arbeta. Partiet gick starkt framåt och kom med 41,7 procent av röstetalet att bilda egen regering. Stimulansåtgärderna gav därtill effekt; från en rekordhög arbetslöshet på 34 procent 1932 kom det redan 1938 att råda brist på arbetskraft. Valet 1936 blev också en klang och jubelföreställning för socialdemokraterna när man för första gången uppnådde egen majoritet. Samtidigt såg vi en nazism som inte förmådde att rota sig som ett nationellt alternativ. Vid valet 1936 erhöll det största nazistpartiet endast 0,6 procent av rösterna.

I Tyskland gick utvecklingen som bekant en helt annan väg; även här gick fackförenings­rörelsen fram med ett stimulanspaket, men man fick inte med sig det socialdemokratiska partiet. I valet 1932 detroniserades så socialdemokraterna av nazisterna som det största partiet. I januari 1933 kom sedan Hitler att sväras in som rikskansler och i juni förbjöds socialdemokraterna.
Som vanligt styr Elmbrant med lätt hand läsaren genom en lärorik och faktabemängd text. Emellertid tycker jag att han lägger allt för mycket krut på att skildra det politiska spelet runt  Hitlers väg till makten. Det är oerhört många som redan tidigare beskrivit detta scenario och det tillför inte så mycket nytt. Istället borde han lagt mer kraft, utrymme och analys till att jämföra 1930-talet och vår tid –   med mörknande högerkrafter som återigen tornar upp sig vid horisonten. Inte minst kunde han uppehållit sig vid frågeställningen om det idag, i vår globaliserade värld där finanskapitalet har oerhörda muskler, verkligen går att genomföra en effektiv nationell stimulanspolitik utan att kraftigt inskränka detta finans­kapitals makt och aktionsradie?

Anders Karlsson

 

BOKEN:

Björn Elmbrant

Innan mörkret faller. Ska 30-talet hinna i kapp oss

Atlas, 2015