Har Assad dödat 7 gånger fler civila än ISIS & Co?

Vidare menade utrikesministrarna i EU att Ryssland skulle avbryta sina flygangrepp mot terrorgrupperna i Syrien, då angreppen inte bara riktades mot IS utan mot andra terrorstämplade och liknade”rebellgrupper”.* Detta innebär att EU:s utrikesministrar i praktiken tar avstånd från kampen mot terrorismen i Syrien!
Låt oss granska påståendet att Assad (Syriens regering) dödat 7 gånger fler civila än ISIS och liknande grupper. Jag har här sökt efter olika källor. Den bästa analysen har jag funnit i en artikel på Globalresearch (länk nedan), där referenser i texten finns.
Jag hörde samma uppgift på CNN nyligen. Uppgiften avser hittillsvarande del av detta år och avser omkring 10 000 dödade – dvs 4 % av dem som dött under kriget. De kommer från ”Syrian Observatory for Human Rights”(SOHR), som anses vara en partisk och icke tillförlitlig organisation och från ”Syrian Network For Human Rights, som framstår som en mycket partisk organisation, då man läser dess hemsida. Trots förment noggrann metodologi. Hur skiljer man ut icke-stridande ”civila” från stridande, civilklädda rebeller? Det är ofta en fördel för stridande rebeller att framstå som civila.
SOHR är ett litet kontor i ett samhälle utanför London, med nära band till regeringen i Storbritannien och till det Muslimska Brödraskapet. De har gjort beräkningar av dödsfall på osäkra uppgifter från bl.a. hörsägen, Youtube och Twittermeddelanden, åtminstone tidigare. Den sköts av Rami Abdul Rahman, som uppger att han har ett nätverk av medarbetare i Syrien. Vad vet vi om deras objektivitet och tillförlitligheten i SOHR:s uppgifter? Ingenting alls. Båda organisationerna får stöd av USA, Turkiet och/eller andra allierade .Syriska armens bränslebomber mot civila”.
Under 2014-2015 har kommit påståenden att det syriska flygvapnet släpper ”barrel bombs” (tunnor som innehåller bränsle och granatsplitter) som orsakat många dödsfall bland civila. Bra belägg för detta saknas. Robert Parry (2015) framhåller att sådana bomber skulle vara mycket mindre förödande än missilattacker, att inte tala om vapen av utarmat uran, napalm, vit fosfor och klusterbomber som använts av Washington. Men poängen är att demonisera motståndaren. Cui bono? Varför skulle Syriens armé lägga ned energi att döda civilbefolkningen, där de har stöd – enligt bl.a. NATO – än på att bekämpa ISIS, al-Nusra och liknande terroristgrupper? 
Den flesta platserna där dessa påstådda bomber har släppts har varit i områden som sedan länge kontrolleras av sekteristiska islamistiska grupper: nordöstra Aleppo, Douma i nordöstra Damaskus och Raqqa (”ISIS huvustad”) i öster. Washington-baserade Human Rights Watch (med nära band till USA:s dominerande utrikespolitik tankesmedja, Council on Foreign Relations) har faktiskt publicerat en karta som visar detta. Så gott som alla dessa grupper som drabbats är internationellt förbjudna terroristorganisationer. Det är knappast förvånande att den syriska armén regelbundet bomber de väpnade grupperna i dessa områden.
Obama har hävdat att Assad fäller barrel bomb för att massakrera oskyldiga barn” (Obama i Mosendz 2015). Den kände journalisten Parry (2015) kallar detta för ”rå och vilseledande propaganda” och backas upp av Human Rights Watch, vars chef Kenneth Roth publicerat bilder av ödelagda Gaza och Kobane, och påstått att de visade Aleppo efter Assads bombningar. (MOA 2015; Interventioner Watch 2015). I själva verket visar dessa bilder resultaten av bombningar av Israel, USA och ISIS. Att återvinna gamla bilder och placera dem för att ge önskat budskap har blivit en rutin.Man kan ta större hänsyn när uppgifter från krigförande parter går mot deras eget intresse. År 2012 intervjuade västerländsk media tre befälhavare i Fria syriska armén (FSA) i Aleppo. De uppgav att de var hatade av lokalbefolkningen och att Syriens president hade störst stöd. En sade sa att president Assad hade ca ”70 procent” stöd (Bayoumy 2013) i den huvudsakligen sunnimuslimska staden. En andra sade att ”alla i lokalbefolkningen var lojala mot den kriminella Bashar” (Abouzeid 2012). En tredje sade att de är ”alla angivare … de hatar oss. De anklagar oss för destruktion” (Abdul-Ahad 2012). Även om detta är helt obekräftade uppgifter har de större intresse än egna krav. På liknande sätt, medan Natos regeringschefer påstod att Assad hade ”förlorat all legitimitet” visade en intern NATO-rapport att 70% av syrierna stödde presidenten, 20% var neutrala medan 10% stödde ”rebellerna” (World Tribune 2013. BIN 2013). Detta matchar ungefär resultatet av presidentvalet i juni 2014 presidentvalet, där al-Assad fått 65% stöd från alla röstberättigade, det vill säga 88,7% av rösterna från en 73,4% deltagande (Idea International 2015).
(Anders Romelsjö: Som jämförelse väljs presidenterna i USA med stöd av ungefär 30 % av de röstberättigade, då valdeltagandet brukar ligga på högst 60 % och då presidenten väljs med knapp majoritet). 
Vem har störst stöd av landets befolkning – Assad eller Obama?

* Tillägg
Vi har i tidigare blogginlägg beskrivit om hur bl.a. president Obama, vicepresident Biden, förre NATO-överbefälhavaren och presidentkandidaten W Clark och generalen M Flynn offentligt har berättat att ISIS är en produkt av USA:s politik.