Den kinesiska regeringen har ändrat begränsningen om antal tillåtna barn per familj från ett till två, meddelade den statliga kinesiska nyhetsbyrån på torsdagen. Men en kvinnorättsaktivist menade i en direkt kommentar att denna förändring inte är tillräcklig. Reggie Littlejohn, ordförande i organisationen Women’s Rights Without Frontiers sade att hon förvisso inte är förvånad över förändringen ”med tanke på den demografiska katastrof som Kina nu möter som följd av ettbarnspolitiken”. Hon fortsatte: ”Att nu i stället institutionalisera en tvåbarnspolitik kommer inte att göra slut på tvångsaborterna, flickmorden eller de statliga regleringarna för familjeplanering i Kina.”
Ettbarnspolitiken infördes på 1970-talet som ett försök att begränsa landets befolkningstillväxt. Dagens verklighet visar däremot på en åldrande demografi som kan innebära finansiella problem för landet framtid, enligt nyhetsbyrån Reuters. Politiken modifierades 2013 så att par kunde få tillstånd att skaffa ett andra barn ifall någon av dem själv var enda barnet i sin familj.
Människorättsaktivister som advokat Chen Guangcheng – som satt fyra år i fängelse för att offentligt ha motverkat ettbarnspolitiken – har fördömt den som ”nutida folkmord” eftersom den sedan den infördes, genom tvångsaborter, har förhindrat att mellan 360 och 400 miljoner människor överhuvudtaget har fått födas. Aktivisterna hävdar också att politiken har medfört en mängd andra övergrepp på mänskliga rättigheter.
Enligt Littlejohn kommer dessa kränkningar med stor sannolikhet att fortsätta, trots de nu aviserade politikförändringarna: ”Par kommer fortfarande att behöva tillstånd för det första och andra barnet, annars kommer de att utsättas för tvångsabort”, förklarade hon. I centrum för denna politik står inte antalet tillåtna barn utan ”det faktum att regeringen sätter en gräns för antalet barn i en familj och ser till att denna gräns upprätthålls genom tvångsmedel”, fortsatte hon. ”Det kommer inte att förändras med en tvåbarnspolitik.”
Tidigare i år vittnade Littlejohn inför den amerikanska kongressen i en hearing som rörde omständigheterna kring Kinas ettbarnspolitik. Hon berättade då att kvinnor som blev gravida utan statligt tillstånd kan hämtas från sina hem och sedan bindas fast vid en brits och tvingas genomgå abort. De tvingas också ofta att underteckna ett formulär som intygar deras samtycke till aborten eller tvångssteriliseringen. Betalda informatörer sägs underrätta lokala myndigheter om grannar som väntar barn illegalt.
Lokala politiska ledare har tillgripit olika slags våld mot invånare som inte ställer upp på politiken. Självmord bland kvinnor har blivit ett stort problem i landet, som totalt står för över 25 procent av världens självmord. Självmordsfrekvensen bland kvinnor i Kina är 25 procent högre än bland män, något som Littlejohn också tillskriver ettbarnspolitikens negativa effekter på kvinnor och på de sociala nätverken i människors närmiljöer.
En annan känd konsekvens av politiken är att par har tillgripit abort eller barnamord efter födseln, när de har upptäckt att barnet är en flicka. Det finns en djupt rotad kulturell preferens för pojkar som kan föra familjenamnet vidare eller ta över familjeföretaget eller jordbruket. I samverkan med politikens medel har konsekvenserna av denna syn blivit förödande. I dag råder till exempel en stark obalans i den kinesiska befolkningsfördelningen mellan män och kvinnor. Ytterst, underströk Littlejohn, är övergången till en tvåbarnspolitik inte en tillräcklig förändring: ”Kvinnor kommer fortfarande att tvingas till aborter”, sade hon och uppmanade till fortsatt internationell press på Kina till dess att landet ”överger varje form av tvångsmässig befolkningskontroll – ettbarnspolitiken behöver inte modifieras, den behöver avskaffas.”