Att förblindad avbilda världen

Jag känner till faktaresistens. Jag känner den väldigt väl, smetad över hela min kropp. Fenomenet att inget resonemang, inget bevis, inga fynd och inga faktabaserade argument biter på en verklighetsbild som är felaktig.

Jag ser ett rasistiskt terrordåd på en skola skyllas på psykiatrisk sjukdom. För oss som inte lider av faktaresistens står det klart att mördaren i första hand drevs av rasistiskt hat.

Jag ser å andra sidan psykiatriskt sjuka definieras som friska och deras sjukdomar avfärdas som påhitt, och de behandlingar de behöver kallas giftiga. Faktum är att flera psykiatriska sjukdomar är dödliga. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för människor mellan 15 och 44 år. Det finns behandlingar som hjälper och som räddar liv.

Inte bara läkemedel, även socker är giftigt. Socker är som kokain eftersom möss i djurförsök önskat mer socker efter att ha fått socker, och barn kan drabbas av sockerchock. Vetenskapliga blinda placebokontrollerade sockerstudier på människa visar dock ingen skillnad mellan socker och placebo. Ändå är skräcken för socker sannolikt mer utbredd bland föräldrar i Sverige än skräcken för rasistiska terrordåd. Fakta är egalt.

De som nyss kommit hit oroar sig kanske desto mer för attacker och våld. Om denna utsatta grupp är väven av lögner så intrikat att betraktelsen av den påminner om att sitta i publiken till en dålig fars i en svensk småstad. Kortfattat menar de faktaresistenta att flyktingar kostar tio tusen miljarder driljoner. Eller i alla fall så mycket att pensionärer inte får sylt till gröten på älderboenden. Eller det där med pengarna var nog bara ett räkneexempel.

Data visar att invandringen gett stora intäkter till Sverige. Om det nu spelar någon roll. Om vi verkligen ska sätta prislappar på liv och människor.

Svenska föräldrar har ångest för annat, för mormors uteblivna sylt förstås, men också för att sol är farligt. Jätte-jättefarligt, och barn kläs in i heltäckande kroppsdräkter och hatt med skärm och mantel i nacken. OBS! Ej att förväxla med burkinis, som är muslimskt och därför förtryckande och fel. Vetenskapen visar att sol ger oss viktigt D-vitamin och enligt nya data tycks intensiv solning förlänga livet med ungefär två år. Solning utan burkini eller annan helkroppsdräkt, vill säga.

Däremot klarar svenska barn gott av fulla föräldrar på helgerna, det har då ingen dött av. Den psykologiska och sociala misär som följer i alkoholens fotspår ignoreras. För det är ju inte värre att dricka en flaska vin än att äta en kanelbulle med pärlsocker på, eftersom socker är kokain. Men snart stundar juletid och julebak. Bara nu inte muslimerna förbjuder pepparkakshus. Är det inte ganska svenskt med socker ändå? Och är det inte en viktig gammal svensk tradition, att förneka fakta och förblindad avbilda världen med penseldrag av hat och skräck.

Varför är det så fult att vara svensk? Skål tammefan, jag har alltid drömt om att bo i ett brunt hus med spritsade vita knutar, ovaccinerade barn och meditera bort mina funktionshinder. Se upp i backen, det går fort utför nu, Svensson. Okunnighetens lavin kväver oss och på den stilla skaren breder de bemedlade ut sig.

Kategorier: Okategoriserade