Erdoğans skrämseltaktik lyckades, menar flera politiska bedömare. Med nästan 50 procent av rösterna fick AKP en majoritet av platserna i det turkiska parlamentet. Det står klart efter söndagens kontroversiella nyval.
Kritiker oroas över att demokratin helt satts ur spel i Turkiet. Det samtidigt som delar av västvärldens ledare välkomnar valresultatet.
Med 49 procent av rösterna i söndagens val tar det styrande högerpartiet AKP 315 av de 550 platserna i parlamentet. Sittande president Recep Tayyip Erdoğan kan därför fortsätta sin kamp för att ändra landets författning och därigenom stärka sin egen makt ytterligare. Något som oroar vänsteroppositionen och många ur landets kurdiska minoritet.
– Skrämseltaktiken lyckades, säger Sveriges tidigare generalkonsul i Istanbul, Ingmar Karlsson, till Arbetaren.
Sedan valet i början av juni, då AKP förlorade sin majoritet i parlamentet, har våldet eskalerat i Turkiet. Polis och militär har slagit till hårt mot kurdiska grupper i framförallt de sydöstra delarna av landet och vänsterpartiet HDP:s lokaler har attackerats i hundratals städer och byar av gatumobbar med nära band till det styrande AKP och dess ungdomsförbund.
Hundratals människor har dödats i en rad attentat riktat mot HDP-sympatisörer och oberoende journalister och regeringskritiker har fängslats samtidigt som stora och icke statskontrollerade tv-stationer och tidningar stormats av polis.
Turkiet ligger på plats 149 på organisationen Reportrar utan gränsers lista över pressfrihetsindex och situationen för journalister som vill bevaka utvecklingen i landet beskrivs som mycket svår.
Att våldet trappades upp strax efter valresultat i juni är ingen slump förklarar flera politiska bedömare. Kritiker menar, precis som Arbetaren tidigare rapporterat, att Recep Tayyip Erdoğan genom oroligheterna ville pressa fram ett nyval och på så vis skrämma människor från att rösta på något av oppositionspartierna. En taktik som av allt att döma ser ut att ha lyckats väl.
Valdeltagandet ligger på anmärkningsvärt höga 87 procent och av det totala antalet röster kammade AKP hem inte mindre än 49 procent, något som ger partiet egen majoritet i parlamentet. Samtidigt har det kommit flera rapporter om att folk hindrats från att rösta och om hot från utposterade militärer. Även valobservatörer ska ha förts bort och vallokaler stängts ned.
HDP, som på grund av våldet, haft svårt att genomföra någon ordentlig valkampanj lyckades visserligen även den här gången ta sig över den rekordhöga tioprocent-spärren men backade jämfört med i juni och tappade omkring en miljon röster. Även ultranationalistiska MHP backade och förlorade många av sina röster till AKP, som under hösten höjt tonläget i debatten och därigenom lockat över många väljare från den absoluta högerkanten.
Men, förklarar Ingmar Karlsson, även kurder som vid valet i juni röstade på HDP tycks den här gången ha lagt sina röster på Erdoğan och premiärminister Ahmet Davutoglu.
– I delar av de kurdominerade områdena har det funnits en stor rädsla för våldet och Erdoğan kan ha setts som den enda som kan få lugn på situationen. Även bland folk som egentligen sympatiserar med HDP, säger han.
Bland många av västvärldens ledare kom dock valresultatet som en lättnad, trots den omfattande kritiken om bristen på pressfrihet och upptrappat våld. EU förhandlar just nu med Turkiet och erbjuder närmast astronomiska summor för att landet, som ligger på gränsen till det sönderfallande Syrien, ska stoppa flyktingströmmen in i Europa. Samtidigt vill Turkiet återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap och hoppas nu att unionen ska bryta dödläget i den utdragna och kritiserade processen.
Ingmar Karlsson tror visserligen att Erdoğan nu kommer att försöka återuppta de fredsförhandlingar han själv bröt med den kurdiska PKK-gerillan, men ingen vet hur landets mäktiga armé i sådana fall kommer att agera och hur gerillan eventuellt kommer att bemöta något sådant.
Redan under valkvällen bröt flera oroligheter ut då polisen slog till hårt mot demonstranter som skanderade slagord mot AKP. Sedan tidigare sitter också två barn, 12 och 13 år gamla, anhållna och riskerar fängelse efter att ha rivit ned en affisch på presidenten, ett faktum som få politiska ledare i väst kommenterat.
För att AKP ska lyckas med målet att ändra i landets konstitution krävs nu att partiet får med sig andra på idén som bland annat skulle innebära kraftigt ökad makt till presidenten. I ett tal på valnatten riktade sig premiärminister Ahmet Davutoglu till de andra partiledarna i hopp om att de skulle stötta förslaget.
Från HDP:s håll är kritiken mot Erdoğan, AKP och nyvalet mycket stark. Partiet drabbades hårt av våldet som bland annat kostade över hundra människor livet under en prokurdisk fredsdemonstration efter ett självmordsdåd i Ankara den 10 oktober. Den 20 juli dödades också ett trettiotal vänsterungdomar, många med koppling till HDP, vid ett bombattentat mot en kulturförening som jobbade med att samla in förnödenheter till Kobane i den turkiska staden Suruc nära gränsen till Syrien.
”Denna femmånadersperiod var full av ojämlika, orättvisa och extraordinära förutsättningar för vår valkampanj. Vi försökte bara rädda vårt folk från massakrer”, säger en av HDP:s ledare Figen Yüksekdag till den turkiska tidningen Hurriyet.
Även observatörsdelegationen från den europeiska säkerhets och samarbetsorganisationen OSSE som fanns på plats för att bevaka valet i Turkiet riktade hård kritik.
– Våldet i landets östra, kurdiskt dominerade delar hade en märkbar påverkan på valet. Attackerna och arresteringarna av aktivister, främst från HDP, lade hinder i vägen för partiets kampanj. En äkta demokratisk process förutsätter en säker och trygg miljö för både kandidater och väljare, sade kommissionens svenska ledare Margareta Cederfeldt under en presskonferens efter valet.