Försök till analys av händelserna i Paris

Frågor som vem mördarna är och vilka motiv som ligger bakom väntar ännu på sina svar. Om nu förövarna är Daesh/Is, så följer frågorna på antagandet: varför anföll Daesh i Paris. Så måste vi först fråga vem har skapat dem och varför? Svaren är inte så trevliga. Och de berättar om vår tids nykolonialism. Om hur väst, och särskilt USA skapade Daesh av kortsiktiga säkerhetspolitiska skäl, och att väst stödde och uppmuntrade Daesh i kampen mot al-Assad.

 

Vi här i väst läser ofta om vårt eget Frankensteins monster, Daeshs, terror som om det handlade fiktiva grymheter påhittade av Mary Shelley. Typiskt brydde ingen sig i Frankrike eller här i Sverige om självmordsattantaten i Beirut i torsdags då 43 civila fick sätta livet till. Det var heller ingen tillfällighet att vi missade detta attentat, istället är det regeln att vi inte ser de blodbad vårt monster tar sig för så länge de inte drabbar oss själva. Man får följaktligen inte läsa i tidningen om terrorn i Nigeria, Jemen, Libyen, Sydsudan, Kenya, Somalia, Libanon, Syrien, Irak eller Palestina. Först då monstret angriper ”ljusets stad,” Paris vaknar vi till. Så ser världen utanför Europa på saken.

 

Inte heller är Frankrike den ”goda” nation vi ibland förförs till att tro. Den som studerat sin historia vet att Frankrike historiskt sett tillhör de brutalaste kolonialmakterna; inte bara tillhörde franska entreprenörer de mest framgångsrika slavhandlarna, deras koloniala erövringsprojektet förvandlade det mesta av Västafrika till franska kolonier, stora delar av Karibien förvandlades till franska kolonier, liksom delar av Sydostasien var franska kolonier. Nyligen uppmärksammades att 14 afrikanska länder ännu tvingas betala skatt till Frankrike för de påstådda fördelar slavhandeln antas gett de forna kolonierna.

 

Frankrikes kolonialkrig under frigörelseepoken tillhör de blodigaste: antipartisanoperationerna i Madagaskar, det franska kriget i Vietnam och kriget mot den forna kolonin Algeriet hör till ett axplock. I nutiden har Frankike vid åtskilliga tillfällen testat sina atomvapen mot sina kolonier: Nästan 200 bomber över 30 år har man testat på Mururoa och Fangataufa-atollerna. Därutöver har åtskilliga kärnvapentester utförts i Sahara.

 

Det här är nog inte motivet till attackerna i Paris, men det kan antas ha skapat en negativ förståelse av Frankrike i stora delar av den utomeuropeiska världen, som inte ser Frankrike främst som eiffeltornet, bagetter, rött vin Camus och vitlök. I stället ser de ett Frankrike som beväpnar båda sidor i Syrien. Och som den briljanta Beirutbaserade iriska/engelska journalisten Robert Fisk kommenterade saken i Sveriges radio: – det var länge sedan nu västländerna kunde bete sig på det viset och inte få det hem igen. Självklart kommer det att drabba västländerna.

 

Sen är frågan vilka Daesh är? Inte är de socialistiska demokrater heller. Istället är de en despotisk brutal teokrati, och därför står de långt ut till höger på den politiska skalan. Liksom jag skrev i min analys av Charlie Hebdo-morden tillhör de extremhögern, i Syrien, Irak och på andra platser, Därför är det högst tveksamt att SvT i helgen lät extremhögerpariet Sverigedemokraterna uttala sig om parisattackerna. De svenska ultranationalistiska, krigshetsande, antidemokratiska, mordhetsande, korporativistiska, nihilistiska, mordbrännande partiet med rötterna i den nynazistinska rörelse(för att undvika f-ordet), tog chansen att varna för människor som flyr Daesh framfart i Syrien. Vilket är förutsägbart självkontradiktivt.

 

Naturligtvis måste vårt land ge skydd åt människor som flyr en tiofaldig paristerror. Det är vår mänskliga skyldighet.