Det var vid lunchtid i torsdags förra veckan som de inre gränskontrollerna började gälla. Vid tågstationer, på färjor och vid Öresundsbron inledde polisen en stor insats med att kontrollera människor på väg in i Sverige. Enligt Skånepolisen handlar det om cirka 20 000 fordon om dygnet som stoppas i så kallade stickkontroller.
Även passagerarna på färjor från Tyskland och Danmark id-kontrolleras. Rederierna aviserades också om en förändring i den så kallade fartygssäkerhetsordningen som från och med den 21 november ålägger fartygens befälhavare att under straffansvar kontrollera id-handlingarna på de som stiger ombord.
Syftet med de inre gränskontrollerna är att stoppa människor från att ta vägen genom Sverige på flykt till ett annat land. Ett beslut som, trots kritik, kommer att förlängas med ytterligare 20 eller 30 dagar, meddelade inrikesminister Anders Ygeman under ett besök i Skåne tidigare i veckan.
– Hur lång den här gränskontrollen ytterst blir, det är en fråga om hur väl EU:s yttre gräns fungerar och om andra länder i EU är beredda att ta sitt ansvar för flyktingsituationen, sade han till Sveriges Radio.
De personer som lyckas ta sig till Sverige, med eller utan giltiga papper, har enligt gällande regler rätt att söka asyl i landet.
Regeringens påstådda mål är att minska antalet transitflyktingar. Många kritiker menar dock att beslutet kan leda till att flyktingarna nu i stället kan komma att välja osäkrare och farligare vägar med hjälp av flyktingsmugglare för att ta sig till något av Sveriges grannländer.
Den som stoppas i Sverige och som har som mål att ta sig till exempelvis Finland eller Norge skickas nu antingen tillbaka till det land där de senast kom ifrån eller tvingas till registrering i Sverige, där fallet prövas.
Beslutet förra veckan fick stor uppmärksamhet i flera internationella medier. Kontrollerna infördes till en början i en omfattning om tio dagar. Liknande beslut har under hösten även införts i Norge, Finland, Tyskland, Österrike och Ungern.
– Det är tydligt att det drabbar enskilda som är på väg någon annanstans och det blir till en extrem börda för flyktingarna, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för flykting- och migrationsfrågor på svenska Amnesty, till Arbetaren.
Madelaine Seidlitz däremot förklarar att det svenska beslutet är fullt tillåtet och inte strider mot några internationella lagar. Trots det kallar hon det för olyckligt och säger sig vara ytterst osäker på om det kommer att få regeringens önskade effekt.
Enligt Migrationsverket har de första dagarna av inre gränskontroller inte påverkat antalet människor som sökt sig till Sverige. Madelaine Seidlitz oroas över vad beslutet kan få för konsekvenser i övriga Europa.
– Faran med det här, som jag uppfattar som signalpolitik från regeringens sida, är att det riskerar att få en dominoeffekt med fler och fler gränskontroller inom Europa och en förstärkt yttre gränsbevakning. Det kan göra att länder utanför EU, som till exempel Turkiet, får agera grindvakter och det är naturligtvis inte bra, säger hon.
Hon är också starkt kritisk till hur utrikesminister Margot Wallström uttalat sig om en kommande systemkollaps om flyktingströmmen till Sverige inte minskas.
– Det är verkligen ingen bra vokabulär och leder till att främlingsfientliga krafter kan måla upp alarmistiska bilder av läget.
Nu hoppas Madelaine Seidlitz i stället att Sverige ska börja trycka på EU för lagliga vägar in i Europa.
Även John Stauffer, chefsjurist för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, tycker att beslutet om inre gränskontroller är problematiskt.
– Det kan leda till att människor tvingas utsätta sig för stora risker i syfte att komma till Sverige när de nekas resa med färjorna på grund av att de saknar giltiga id-handlingar, säger han.
John Stauffer tror även att ett av regeringens mål med beslutet är att försvåra för människor att söka asyl i Sverige och efterlyser precis som Madelaine Seidlitz lagliga och säkra vägar in i Europa.
– Delvis ser jag det här som en signalpolitik för att få färre människor att söka sig hit och det är olyckligt i den situation vi befinner oss i idag. I stället borde vi ha en rättighetspolitik där vi värnar rätten till asyl, säger han.
På onsdagen höll Civil Rights Defenders, tillsammans med Amnesty International, ett riksdagsseminarium i riksdagen för att trycka på politikerna i frågan om säkra och legala vägar för att söka asyl.