Arbetsköpare vill frysa lägstalönerna

Med en sammanbruten LO-samordning går flera av arbetsköparorganisationerna på offensiven. I många av de branscher som i dag har störst andel lägst betalda går arbetsköparorganisationen in i avtalsrörelsen med krav om frysta lägstalöner. Med inflation på återhämtning och stigande priser innebär det i realiteten en lönesänkning.

– De har ingen skam i kroppen som säger att de som ligger lägst ska ligga kvar eller sänkas. Men det är samtidigt väntat, det hade de velat varje år om det vore socialt accepterat. I år passar det mer samhällsandan att säga det, säger John Nordmark, facklig samordnare på SAC Syndikalisterna.

Städare, butikspersonal och restaurangarbetare hör till de grupper som har stor andel lågavlönade. Enligt en kartläggning av tidningen Arbetet är de tillsammans med offentlig sektor de branscher där mer än en fjärdedel dessutom ligger kring lägsta lönen i kollektivavtalet. I städarnas och restaurangarbetarnas fall ligger den fjärdedelen till och med under det som ska vara lägstanivån.

Arbetsköparorganisationerna för fastighets-, handels- och restaurangbranscherna går också in i nästa års avtalsrörelse med frysta ingångslöner som krav. En av dessa är arbetsköparorganisationen Svensk Handel.

– Vi har aldrig tidigare yrkat på frysta ingångslöner. Men inför denna avtalsrörelse tycker vi att ingångsnivåerna bör ligga still. Vi har haft i princip noll inflation under den här senaste tiden, säger Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel.

Enligt Mattias Dahl skulle frysta lägstalöner innebära att företagen har råd att anställa fler vilket gör de arbetslösa till vinnare. En höjning, som förmodas föreslås av facken, skulle däremot innebära att färre får jobb.

– Att sänka människors lön är fel väg att gå, även om det kunde vara bra ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Men att frysa är rätt. Det löser inte alla problem, men det är ett litet bidrag. Om en människa till kan få jobb så är väl det bra. Vi kan inte se någon klar grupp som skulle förlora på det här, säger han.

Men nationalekonomen och tidigare LO-utredaren Agneta Berge delar inte Mattias Dahls perspektiv. Enligt henne är indikationerna på att lägre lön skulle leda till fler jobb osynliga. Dessutom har branscherna i fråga redan ställt om sin produktion till minimal personaltäthet. Ytterligare besparingar riskerar snarare bara att gå till ökad vinst.

– De kan redan utföra jobbet med de anställda de har i dag. Givet att de inte ställer om sin teknik är det arbetsgivaren som tjänar på lägre löner genom en ökad vinstmarginal, säger Agneta Berge till Arbetaren.

De branscher som har stora grupper som ligger kring lägstalönen i dag kännetecknas också av en hög andel korta och osäkra anställningar. Enligt Agneta Berge skulle frysta eller sänkta lägstalöner kunna sätta igång en lönedumpningsspiral som kommer att drabba alla.

– Det är naivt att tro att de som redan har ett jobb under eller strax över inte skulle påverkas. Eftersom det är branscher med korta otrygga kontrakt och hög konkurrens om jobben är det väldigt enkelt att göra sig av med anställda och anställa på billigare kontrakt, säger hon.

Men enligt Mattias Dahl är argumentet om lönedumpning bara teoretiskt, något som skulle förhindras av ”juridiska spärrar och regler”. Däremot går det, enligt honom, inte att utesluta att en del företag kommer att använda pengarna till vinst.

– Det finns inga garantier. En rimlig uppskattning är att en del kommer att gå till anställningar och en del säkert kommer att gå till vinst. Men det finns inget som tyder på att det bara kommer att gå till vinst.