Det var förutsägbart att frågan skulle komma: Är det inte på tiden att den katolska kyrkan luckrar upp sitt kondomförbud med tanke på hur många som dör i aids på den afrikanska kontinenten? Det ville en journalist veta vid presskonferensen på planet hem från påvens Afrikabesök. Dessförinnan hade påven besökt Uganda, som är ett av de länder med den högsta andelen aidssmittade.
Frågan ställer kyrkan inför ett dilemma, sade påven under sin presskonferens på flyget. Det gäller att göra en avvägning mellan försvaret av liv och sexualaktens öppenhet för liv – ”antingen femte budet eller det sjätte”. Men detta är inte Afrikas verkliga problem, förklarade Franciskus. Dess problem är i mycket högre grad undernäring, slavarbete, social orättvisa och utsugning av människor. Så länge ”människor dör av svält, vattenbrist eller miljöföroreningar”, vill han inte ägna sig åt ”denna typ av kasuistiska överväganden”, förklarade påven enligt den utskrift av samtalet som Vatikanen publicerat.
Påven yttrade sig inte denna gång direkt om kondomförbudet. Han hänvisade i stället till fariséns fråga till Jesus om det är tillåtet att hela någon även på sabbaten. Franciskus kommenterade detta med orden: ”det är en plikt att hela.” Men han skulle vilja säga till mänskligheten: ”Var rättvis, och om alla blir helade och det inte längre finns någon orättvisa i denna värld, då kan vi tala om sabbaten.”
Det otydliga svaret från Franciskus är betecknande. Det ligger i linje med hans yttranden om gemensam kommunion för par med olika konfessionstillhörighet liksom för hans uttalanden om kommunion för omgifta frånskilda. I alla dessa fall säger han varken uttryckligen ”ja” eller ”ja, men endast vid vissa tillfällen”, något som många progressiva önskar. Men han säger heller inte ”nej”, och bekräftar därmed inte entydigt den traditionella läran, som de konservativa önskar.
Franciskus tänker i andra kategorier. Avgörande för honom är det själavårdande perspektivet och själavårdarens utrymme för beslut i det konkreta enskilda fallet. Påven anger kriterierna som är avgörande för beslut.
Franciskus har upprepade gånger uttryckt sin uppskattning för encyklikan Humanae vitae, i vilken Paulus VI 1968 förbjöd konstgjord födelsekontroll. Den här gången gick han dock inte uttryckligen in på förbudet mot konstgjord födelsekontroll. Under flygturen tillbaka från Filippinerna i januari svarade han när han fick en fråga i detta ämne med det berömda påståendet att katoliker inte måste föröka sig som kaniner, och han krävde ett ansvarsfullt föräldraskap.
Många tolkar hans uttalanden som en bekräftelse på den gällande läran, andra tolkar det som att han medvetet lämnar frågan öppen.
Redan Benedictus XVI sade under sin första resa till Angola och Kamerun 2009 att aidsproblemet inte låter sig lösas med utdelande av kondomer. Det avgörande är att afrikanerna själva bidrar till detta genom ansvarsfullt sexuellt beteende, menade han. Så länge som detta inte sker kommer kondomer endast att förvärra problemet. Johannes Paulus II betecknade vid sin Afrikaresa 1993 den äktenskapliga troheten som detta enda sättet att hela ”det tragiska aidssåret”.
Mer konkret var Benedictus XVI i intervjubok som publicerades 2010. Om det handlar om att begränsa smittorisken, så skulle användandet av kondom i ”vissa begränsade enskilda fall” vara ett första steg mot ett annat sätt att praktisera den mänskliga sexualitet”, sade han. Det väckt stort uppseende och kritik i konservativa kyrkliga kretsar.
Biskopssynoden om äktenskap och familj yttrade sig i slutet av oktober i sitt avslutningsdokument påfallande tillbakahållet om konstgjord familjeplanering. Om Franciskus sitt bindande synoddokument, som väntas inom de kommande månaderna, kommer att ta tydligare ställning än i flygplanet återstår att se.
Kathpress/Thomas Jansen 2015-12-02