Rekordstrejker oroar kinesiska myndigheter

Sju av de åtminstone 21 kinesiska arbetaraktivister som frihetsberövats sedan i början av december är fortfarande i häkte eller husarrest.

Myndighetsingripandena mot de 21, alla i sydkinesiska provinsen Guangdong, följer direkt på en rekordvåg av arbetarprotester och strejker som under året svept över provinsen. Under november stegrade ökningen ytterligare.

– Många arbetare och aktivister har samtidigt omhändertagits och förhörts av polis. Det är ett storskaligt tillslag från kinesiska regeringen med syfte att undertrycka arbetares rättigheter, säger Kiki Yeung, kampanjledare på Hongkong-baserade oberoende fackfederationen HKCTU.

Fem av de omhändertagna aktivisterna, varav fyra är välkända representanter för organisationer som kämpar för arbetares rättigheter, har formellt anhållits. Brottsrubriceringen är ”sammankallande av folksamling för att störa social ordning”. De anhållna har förbjudits träffa sina advokater.

Enligt Stina Oskarsson, handläggare på den svenska människorättsorganisationen Palmecentret, ser tillslaget som en del av en ”mycket oroande utveckling”.

– Fängslandet av aktivister är ännu ett tydligt tecken på myndigheternas åtstramning och ökade kontroll av det civila samhället i Kina. Vi har sett flera vågor av fängslanden de senaste åren. Feministiska aktivister, andra människorättsaktivister, och nu arbetaraktivister, säger hon.

Under de senaste fem åren har antalet strejker och arbetarprotester ökat varje år. Men under 2015 har ökningen stregrat i dubbel hastighet.

Enligt China Labour Bulletin, en Hongkong-baserad organisation för arbetares rättigheter, har det i år genomförts över 2 500 protester och strejker. Det är nästan en fördubblig av förra årets antal. Den största delen av dessa protester har ägt rum i Guangdong-provinsen, den kinesiska tillverkningsindustrins mittpunkt.

– Ökningen har inte kommit från ingenstans utan gradvis. Gradvis har också protesternas natur förändrats från en kamp för utökade rättigheter mot att bli defensiva, säger Tim Pringle, docent och expert på kinesisk arbetarrörelse vid University of London i Storbritannien.

I Guangdong är skälet till förra årets dramatiska ökning av konflikter, enligt Tim Pringle, regeringens nya policy ”industriell uppgradering”. Politiken har lett till stora förändringar i den kinesiska produktionen. Följderna har blivit att många fabriker i Guangdong lagts ned, eller flyttats till andra regioner, men också till andra länder där lönekostnaderna är än lägre.

I många fall har arbetsköparna bara stängt fabrikerna och försvunnit, utan att vare sig betala innestående löner, sociala avgifter eller uppsägningslön. Att det är ett brott även mot den förhållandevis mjuka arbetsrätten har, enligt Kiki Yeung, regeringen sett mellan fingrarna med.

– De stänger fabrikerna utan att ens informera arbetarna. De bryter mot lagen och regeringen låter dem göra det. När företagen vägrar komma till förhandlingsbordet återstår bara strejken och protesten, säger hon.

Tim Pringle säger att de senaste fem årens ständigt ökande protester är ett tecken på en ny medvetenhet bland arbetarna och ett växande mod att ta strid för sina rättigheter. Det har också gjorts landvinningar.

Med undantag för Hongkong är det i Kina inte tillåtet att bedriva facklig organisering utanför den statskontrollerade Allkinesiska fackföreningsfederationen. I stället har organiseringen skett genom informella arbetarråd på arbetsplatserna, vars valda representanter kunnat förhandla fram något som liknar kollektivavtal.

Efter en strejk på en av biltillverkaren Hondas fabriker 2010 infördes årliga förhandlingar med arbetarrepresentanter. I denna process har intressegrupperna för arbetares rättigheter verkat för utbildning av förhandlare och självorganisering.

– Det viktigaste är att denna organisering har kommit från arbetarna själva. Det har varit en utveckling som stått i skarp kontrast till föreställningen om den kinesiska arbetaren som ett offer, säger Tim Pringle.

Men det är också intresseorganisationerna som nu blivit föremål för myndigheternas repression. Tim Pringle oroar sig för att den positiva utvecklingen kommer att vända.