Oljebolaget Conoco Phillips kräver stor kompensation för att den venezuelanska staten tagit över ett oljeprojekt i landet. Det var redan 2007 som oljebolagen Conoco Phillips och Exxon Mobil anmälde Venezuela till den internationella skiljenämnden ICSID som sorterar under Världsbanken i Washington och är det största forumet för tvistlösning mellan stater och utländska investerare.
Bernard Mommer, som var vice oljeminister i den tidigare presidenten Hugo Chávez regering, menar att hela systemet med skiljedomsförfarande utformats till förmån för investerare.
– Vi kan inte stämma bolagen men de kan stämma oss. Det visar att det är västländerna som skapat systemet. Det har skapats för att bryta ned nationalstaten, säger han.
Efter Argentina har inget annat land blivit föremål för så många internationella investeringstvister som Venezuela. Fram till 2014 har landet stämts 37 gånger av bolag som krävt kompensation för uteblivna intäkter när de anser att lagar och regler lagt hinder i vägen. Men den kompensation som Conoco Phillips nu kräver på 31 miljarder dollar är mycket större än tidigare krav.
Vi kan inte stämma bolagen men de kan stämma oss. Det visar att det är västländerna som skapat systemet.
Bernard Mommer, före detta vice oljeminister i Venezuela
År 2006 beslöt Venezuelas dåvarande president Hugo Chávez att ta kontroll över landets energitillgångar och höja skatter. De flesta av de utländska bolagen gick med på att minska sitt ägande mot kompensation i kontanter och framtida oljeleveranser. Men de två USA-jättarna Conoco Phillips och Exxon Mobil vägrade att godta de nya reglerna.
Bernard Mommer berättar att han upptäckte att Venezuela hade undertecknat ett bilateralt investeringsskyddsavtal 1991 med Nederländerna. Bolagen har genom avtalet rätt att stämma stater för uteblivna intäkter när nya lagar och regler införs.
Conoco Phillips och Exxon Mobil flyttade sina innehav till Nederländerna 2006 vilket gav bolagen möjlighet att som nederländska investerare hävda att den förändrade politiken stred mot bolagens rättigheter enligt det bilaterala investeringsskyddsavtalet.
– Det kallas en holländsk macka. Med ett holländskt holdingbolag i mitten på företagskedjan kan du kalla bolaget holländskt, säger George Kahale III, amerikansk affärsjurist som företräder Venezuela i flera fall.
Företag får inte skapa en sådan lösning om ett skiljedomsförfarande inletts. Conoco Phillips och Exxon Mobil uppger dock att flytten skett oberoende av tvisten. Men dokument som läckts av Wikileaks visar att en representant för Conoco Phillips meddelat en person på den amerikanska ambassaden att bolaget flyttat sina innehav för att skydda sina rättigheter.
Exxon Mobil har inte fått igenom sina krav. Bolaget ska få en ersättning på 1 miljard dollar, men det är inte mycket mer än den ursprungliga summan som utlovades. I fallet Conoco Phillips kommer Venezuela att behöva betala flera miljarder dollar i kompensation till oljebolaget.
George Kahale III säger att det finns stora brister inom systemet med skiljedomsförfarande. Han påpekar att tvisterna avgörs av affärsjurister och att deras företagsbakgrund lyser igenom i besluten i de fall som har stor internationell betydelse och som handlar om miljarder dollar i kompensation.
– Alltför många intressekonflikter uppstår i dessa fall. Du skulle aldrig se en domare i Högsta domstolen agera ombud i ett annat fall men många skiljedomare kan också företräda parter i andra fall. Det finns för lite kontroll och balans. Alltför många misstag görs, säger han.
Några av skiljedomarna sitter till och med i styrelser för multinationella företag.
Juan Carlos Boue, venezuelansk forskare vid Oxford Institute for Energy Studies.
Venezuela har satt stopp för ytterligare investeringstvister genom att dra sig ur ett antal bilaterala investeringsskyddsavtal, däribland avtalet med Nederländerna, samt ICSID som prövar tvister om internationella investeringsavtal.
– Oljebolagen hade redan erbjudits en briljant kompensation. Men med ett stigande oljepris ville de lämna landet med så mycket pengar som möjligt. För Exxon Mobil – en jätte med intäkter på 400 miljarder dollar, vilket då var två gånger så mycket som Venezuelas bruttonationalprodukt – var det mer som stod på spel. Exxon Mobil ville visa vad som händer om man utmanar företaget, säger Juan Carlos Boue.
Exxon Mobil och Conoco Phillips har sökts för kommentarer men inte återkommit.
Fotnot: Denna text publiceras i samarbete med De Groene Amsterdammer och Oneworld med stöd från European Journalism Centre.