– Oavsett vad domen blir så vet vi att vi har gjort rätt, säger Sara Westberg som var en av de förare som inte ville köra bussarna med den rasistiska reklamen.
Som Arbetaren rapporterat tidigare var det under sommaren 2014 som den fackliga sektionen av SAC Syndikalisterna vägrade köra bussar med Sverigedemokraternas valpropaganda.
Bussarna sattes i blockad och arbetsköparna Keolis och Sveriges Bussföretag svarade med att stämma facket inför Arbetsdomstolen, AD, och kräva skadestånd på 100000 kronor.
Arbetsköparsidan menar att SBSS bröt mot reglerna genom att inte varsla sju arbetsdagar i förväg. Facket försvarade sig med att stridsåtgärderna var nödvändiga att påbörjas omedelbart för att inte vara verkningslösa.
Det finns ett starkt samband mellan vad som sägs öppet i samhället och de attacker som äger rum mot exempelvis romska läger.
John Nordmark, facklig samordnare på SAC Syndikalisterna
SAC anser att det var en arbetsmiljörisk för förarna att tvingas köra runt med bussar med rasistiska budskap. Facket menar att den politiska propagandan skapade oro och utgjorde ett hot mot både förare, resenärer och de romer som den hetsade mot.
– Jag tycker att det kändes bra och vi har gjort vad vi kunnat, säger Sara Westberg.
John Nordmark är facklig samordnare på SAC och företrädde SBSS under förhandlingen i Arbetsdomstolen. Även han säger till Arbetaren att förhandlingarna gick bra och att han är säker på att blockaden håller juridiskt.
Däremot är han osäker på om AD kommer att göra samma tolkning av kravet på att varsla stridsåtgärder i MBL som bussarbetarsektionen gjorde. Nämligen att påbörja blockaden genast.
– Samtidigt vet vi ju att det finns ett starkt samband mellan vad som sägs öppet i samhället och de attacker som äger rum mot exempelvis romska läger. Personerna som utför dessa känner ett stöd om de här budskapen syns på bland annat bussar, säger han.
Förutom att arbetsköparna menar att SBSS borde varslat om blockaden tidigare och hållit sig till regeln om sju dagar i förväg tyckte bussföretagen också att facket skulle meddelat namnet på samtliga personer som deltog. Går Arbetsdomstolen på den linjen i den kommande domen anser John Nordmark att det är en skrämmande utveckling.
– Det skulle kunna bli ett farligt prejudikat där facket i sådana fall måste avslöja vilka medlemmar de har med sig på arbetsplatsen.
Dom i målet väntas komma den 24 februari.