Liksom för många andra landsting är den ekonomiska situationen besvärlig i Värmland. Från förra årets rapportering syns ett underskott på cirka 137 miljoner kronor. Redan i höstas beslutade därför landstingsledningen om tuffa sparkrav. 380 miljoner ska skäras ned.
Landstinget har hittills ringat in 221 tjänster, fördelade på olika yrkesgrupper. Från Vårdförbundet i Värmland försvinner sammanlagt 67 tjänster, varav 36 är naturlig avgång, och 31 definieras som övertalighet. Men förbundet är kritiska mot landstingets beslut.
– Landstinget har inte rett ut dessa frågor ordentligt innan man kallade till förhandling. De riskanalyser som har gjorts ute i verksamheterna pekar på en försämrad arbetsmiljö, vilket även påverkar patientsäkerheten, säger Ann-Britt Jonsson, vice avdelningsordförande i Vårdförbundet Värmland, till förbundets tidning Vårdfokus.
– Vi ser att det är mycket övertid, stora flextidssaldon och semestersaldon, samtidigt som landstinget tar in hyrbolag. Det visar ju att det snarare behövs mer personal.
Landstingets HR-chef Susanne Forslund försäkrar dock att allt gått rätt till vid beslutsfattandet.
– Budgeten kartlades, efter att man tittat på den förra årsrapporten, kontinuerligt utifrån de stora posterna läkemedel och personal. En del av den här kostnadsreduktionen på 150 miljoner kommer att innebära färre heltidstjänster. Man har i budgeten för 2016 inkluderat att planera patientsäkerheten. Jag ansvarar för att den omställningsprocessen är säker och korrekt, säger hon till Arbetaren.
Men Ulric Andersson, socialdemokratiskt oppositionslandstingsråd är kritisk till nedskärningarnas genomförbarhet.
– Man har helt enkelt inte brytt sig om de skenande kostnaderna som pågått under många år. Vi har lagt fram förslag att hantera dessa så de inte slår mot patienterna utan att få gehör. I ett tidigare skede borde det satsats mer på psykvård och utbildning av specialistsjuksköterskor för att därmed slippa rekrytera personal utifrån som nödlösning, säger han.
Enligt honom är budgeten som lagts för 2016 baserad på de felaktiga beräkningar som gjordes inför 2015.
– Man behöver långsiktiga lösningar snarare än nedskärningar med över en miljon kronor om dagen. Vi följer de centrala förhandlingar som nu inletts med fackförbunden, säger han.