En ny studie från det välrenommerade, amerikanska opinionsinstitutet Pew Research Center bekräftar att kandidaternas personliga religiösa bekännelse alltjämt spelar roll för väljarna i det amerikanska presidentvalet, vars primärvalssäsong nu har dragit igång. [Bilden: Sacred Heart of Jesus Church, San José, Kalifornien.]
51 procent av de 2 000 representativt utvalda amerikanerna som har tillfrågats instämde i påståendet att en kandidat som inte tror på Gud blir mindre valbar, vilket förvisso är en minskning med 12 procent sedan 2007. Men de tillfrågade värderade problem som otrohet, ekonomiska svårigheter och Marijuana-användning hos kandidaterna som mindre graverande än bristande religiös tro.
42 procent av de tillfrågade uttryckte att de skulle ha reservationer mot en muslimsk president och 20 procent skulle ha invändningar mot en evangelikalt kristen president. Ett överraskande resultat avser de republikanska sympatisörernas uppfattning om den republikanske kandidaten och populisten Donald Trump, där 60 procent av republikanerna svarade att presbyterianen Trump ”inte” eller ”i liten grad” kan betecknas som troende. Med denna siffra ligger Trump sist på listan över värderingen av presidentkandidaternas tro. På näst sista plats kommer demokraten Hillary Clinton, som 43 procent av de tillfrågade demokraterna betecknade som ”inte” eller ”i liten grad” troende. Den praktiserande metodisten Clinton anses därmed av partisympatisörerna som mindre religiös än den sekulärt judiske Bernie Sanders.
Bland demokraterna ansåg 41 procent att det är viktigt att som väljare kunna identifiera sig med kandidaternas religiösa bekännelse medan två tredjedelar av de republikanska sympatisörerna tyckte detsamma. Som nämnts ovan har dessa värden, om än förhållandevis höga jämfört med i andra västliga demokratier, till exempel i det betydligt mer sekularistiska Europa, dock minskat över tid i Pew-institutets mätningar, där tidigare så mycket som 70 procent har ansett kandidaternas religiösa tro spela roll för deras val.
Ett möjligt trendbrott kan ha inträffat vid presidentvalet 2012, där den republikanske presidentkandidaten Mitt Romneys mormonska tro inte visade sig utgöra något hinder att rösta på honom. Partistrategerna hade fruktat att evangelikala väljare skulle avstå från att rösta på Romney av religiösa skäl. Istället visade det sig att han förlorade för att han inte lyckades mobilisera den konservativa basen i det egna partiet.
Enligt Greg Smith, analytiker vid Pew-institutet, kan den så kallade Guds-faktorn för det enskilda väjarbeslutet i 2016 års presidentval förväntas ha mindre utslag på valresultatet än tidigare. Att evangelikala helst röstar på en evangelikal och katoliker helst på en katolik blir mindre vanligt, visar den nu aktuella undersökningen. ”Väljarna bryr sig mer om andra frågor”, säger Smith. Denna iakttagelse bekräftas av den nu aktuella undersökningen själv, där mer än två tredjedelar av alla tillfrågade (68 procent) instämde i påståendet att USA håller på att utvecklas till ett land där religionen alltmer trängs undan.
Kathpress 2016-02-07