För påven Franciskus är dialogen med islam en viktig fråga. Nyligen uttryckte han förhoppningar om att kunna möta en av de mer framstående sunni-muslimska ledarna: storimamen av al-Azhar-moskén i Egyptens huvudstad Kairo, Ahmed el-Tayeb. ”Jag vill träffa honom. Jag vet att han skulle tycka om det”, sade påven vid sin presskonferens ombord på planet hem från besöket i Mexiko härom veckan.
Påvliga rådet för interreligiös dialog i Vatikanen, under ledning av kardinal Jean-Louis Tauran, söker särskilt etablera kontakt med a-Azhar-moskén, på påvens direkta uppdrag, berättade Franciskus vidare. al-Azhar-moskén med det intilliggande universitet (också vid namn ”al-Azhar” som betyder ”för de mest lysande” på arabiska – övers. anm.) tillhör de mest prominenta institutionerna inom sunni-islam. Båda grundades i slutet av 900-talet och sedan 1961 har universitetet också sekulära ämnen och utbildningsprogram.
Ahmed el-Tayeb valdes till imam vid al-Azhar-moskén 2010 och är dessutom rektor vid universitetet sedan 2003. Han anses allmänt vara en moderat sunni-muslim som aktivt arbetar för att motverka islamistisk radikalisering.
I mitten av februari besökte fader Miguel Ayuso Guixot, sekreterare vid Påvliga rådet för interreligiös dialog, al-Azhar och träffade den biträdande imamen Abbas Shuman. Heliga stolens pressavdelning uppgav att de båda hade ett ”härtligt möte”, vid vilket prästen bjöd in storimamen till Vatikanen för ett möte med påven. Mötet i Kario tidigare i februari är faktiskt anmärkningsvärt eftersom al-Azhar år 2011 bröt sina diplomatiska förbindelser med Vatikanen. Den 1 januari det året ägde ett bombattentat rum i Egyptens andra stad Alexandria, riktat mot koptiska kristna och med 23 döda. I skarpa ordalag betecknade dåvarande påven Benedictus XVI attackerna som en del av en ”våldets strategi” mot kristna och krävde skydd för religiösa minoriteter i Egypten.
Storimam el-Tayeb reagerade negativt på dessa kommentarer. Han anklagade Benedictus för ”inblandning” i Egyptens inre angelägenheter på ett sätt som skulle kunna resultera i ”negativa politiska reaktioner” i Mellanöstern och Egypten. Ända sedan dessa har Vatikanen och al-Azhar inga officiella kanaler för dialog. Emellertid deltog en representant för storimamen vid en officiell lunch i samband med att Vatikanen för ett tag sedan lanserade Global Freedom Network, ett initiativ för att motverka mänsklig trafficking. Och nyligen har el-Tayeb börjat revidera al-Azhar-universitetets läroplaner för att öka utrymmet för interreligiös dialog som akademiskt ämne.
Den vikt som påven Franciskus lägger vid dialogen med islam kan sägas markeras av att han senare i år kommer att upphöja fader Ayuso till biskop. Den blivande biskopen inte bara arbetar med interreligiös dialog utan är expert på islam och har bland annat varit professor i just Kairo. Det anses att hans utnämning till biskop kommer att ha stor betydelse för Vatikanens fortsatta kontakter med den muslimska världen.
Samtidigt med arbetet att få tillstånd ett besök av al-Azhars storimam i Vatikanen verkar påven Franciskus också för att förbättra dialogen med islam i Italien. Han har tackat ja till att genomföra ett besök i Roms moské, vilket förväntas att äga rum under första halvan av april. Heliga stolen ignorerar inte dialogen med den andra huvudinriktningen av islam, shia. Irans president Hassan Rouhani besökte Vatikanen i slutet av januari och kardinal Peter Turkson, ordförande i Påvliga rådet för rättvisa och fred, höll nyligen ett föredrag i staden Qom i Iran, en av shia-islams viktigaste städer. Där sade kardinalen bland annat att Katolska kyrkans sociallära är en nyckel för att främja interreligiös dialog. Staden Qoms religiösa universitet har faktiskt offentligt föresatt sig att översätta Katolska kyrkans katekes till persiska, vilket ligger i linje med den interreligiösa atmosfären i staden. Av de mellan 50 000 och 60 000 studenterna vid mer än 100 olika fakulteter och studiecenter i Gom, är det några tusen som också studerar kristendom, judendom, buddhism och hinduism.