Fi Malmö: ”Dags att ta reda på hur karensdagen slår”

På Malmö kommunfullmäktiges sammanträde i morgon, 3 mars, behandlas Feministiskt initiativ Malmös motion om att utreda effekterna av karensdagen för de yrkesgrupper som är särskilt utsatta för tillfällig smitta. Karensdagen är den första dagen på sjukperioden. För den dagen utbetalas varken sjuklön från eventuell arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan.

Debattörerna:
Linda Hiltmann är kommunfullmäktigeledamot för Fi Malmö
Ing-Britt Melin är fritidspedagog och kommunpolitiskt aktiv i Fi Malmö
Kajsa Axelsson är styrelseledamot och kommunpolitiskt aktiv i Fi Malmö

Motionen har i svaren tolkats som uppmanande till frånsteg från socialförsäkringsbalken och kollektivavtal. Det är inte motionens fokus. Snarare ska motionen förstås som att gå i linje med ett av Malmö kommunfullmäktiges mål – att göra alla stadens arbetsplatser fria från könsdiskriminerande strukturer. Detta mål som antogs av kommunfullmäktige år 2013 i Plan för jämställd personalpolitik.

Feministiskt initiativ Malmö vill ge kommunen i uppdrag att utreda hur sjukfrånvaron ser ut och dess ekonomiska konsekvenser för arbetstagare inom yrkesgrupper som blir särskilt utsatta av karensdagen. Med motionen vill vi lyfta effekterna av en indirekt diskriminering, det vill säga att en regel som vid en första anblick verkar lika – att alla löntagare har en karensdag för sjukpenning – i själva verket slår mycket olika.

I Malmö stad förs personalstatistisk uppdelad på två kön. I den senaste personalredovisning (2014) framgår att förskollärare (94 procent kvinnor) och barnskötare (88 procent kvinnor) toppar statistiken bland de största kommunala yrkesgrupperna vad gäller korttidsfrånvaro (1–14 dagar).

De har mer än dubbelt så hög korttidsfrånvaro som andra kategorier av lärare med jämnare könsfördelning. I personalredovisningen kan vi även se att kvinnor är överrepresenterade i sjukfrånvaron, oavsett sjukskrivningens längd.

Det som gör detta till en jämställdhetspolitisk fråga är att där kvinnor generellt sett redan har lägre löner än män, och högre sjukfrånvaro, har kvinnor också i högre grad yrken som direkt orsakar kortvarig sjukdom.

Det som gör detta till en jämställdhetspolitisk fråga är att där kvinnor generellt sett redan har lägre löner än män, och högre sjukfrånvaro, har kvinnor också i högre grad yrken som direkt orsakar kortvarig sjukdom. Karensdagen innebär att alla som blir sjuka enligt lag förlorar inkomst för den första sjukdagen i perioden.

Då personer på grund av kön exponeras i olika utsträckning för smitta genom sina yrken innebär det att den faktiska lönen vi har att leva på blir ytterligare ojämlik. Till den minskade disponibla inkomsten kommer det faktum att den förhandlade lönen redan är ojämlik. Kvinnor tjänar 87 procent av vad gruppen män gör. En direkt konsekvens av detta är att kvinnor som grupp får ut mindre i sjukpenning, a-kassa och pension.

I personalberedningens tjänsteskrivelse hänvisas till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), där förvaltningarna ska undersöka, bedöma och åtgärda identifierade smittrisker och förebygga dessa så långt det är möjligt. Feministiskt initiativ Malmö tror inte att problemet med smittspridning i sig kan helt elimineras genom arbetsmiljöarbete och tar fasta på formuleringen – ”så långt det är möjligt”.

Vi vill undvika att detta blir en fråga om att tvätta händerna oftare, vi tror att strukturella problem kräver strukturella lösningar.

Vi vill undvika att detta blir en fråga om att tvätta händerna oftare, vi tror att strukturella problem kräver strukturella lösningar. Vissa yrkesgrupper är helt enkelt mer exponerade för smitta. Därför behöver vi acceptera att dessa personalkategorier kommer att ha högre kortvarig sjukfrånvaro just på grund av sina yrken.
Förskollärare, som vi tagit som ett exempel, är därtill redan i dag en bristyrkesgrupp som Malmö stad behöver värna för att behålla. Behovet av pedagoger och annan förskolepersonal stiger med befolkningsökningen.
För oss vore det därför ett ansvarsfullt arbetsgivarperspektiv att undersöka den indirekta diskrimineringens effekter, här karensdagen, och sedan agera stötdämpande för att de anställda inte individuellt ska bära att en orättvis regel slår direkt i deras lönekuvert. Det är också en chans för kommunen att visa på en feministisk, intresserad personalpolitik som attraherar alla de yrkesgrupper utan vilka Malmö inte fungerar.