Efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal är stor, särskilt saknas sjuksköterskor med specialistutbildning, en yrkesgrupp som minskat med hela 6 procent mellan 2008 och 2013. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen som utreder tillgången och efterfrågan på vårdpersonal och konstaterar att de flesta landsting saknar specialutbildade sköterskor inom alla områden.
Samtliga landsting i landet säger sig också ha brist på grundutbildade sjuksköterskor. Störst brist är det på sjuksköterskor specialiserade inom kirurgi och internmedicin där det saknas tillsättning på 51 procent, samt inom psykiatri där bristen ligger på 11 procent.
”Sverige ligger nu på tredje plats i Europa när det gäller läkartäthet. Samtidigt står ökningen av olika grupper av vårdpersonal inte i proportion till varandra. Läkarna, som har längst utbildningstid och är mest specialiserade, har procentuellt ökat mycket snabbare under 2000-talet än till exempel sjuksköterskorna”, skriver utredaren Magnus Göransson på Socialstyrelsens hemsida.
En orsak till att läkarstudenterna blir fler kan vara att deras löneutveckling gått snabbare och dragit ifrån, tror Lovisa Hermansson som är sjuksköterskestudent i Norrbottens län.
Sjuksköterskestudenterna har i ett öppet brev till landstinget krävt en löneökning av ingångslönerna från 24 500 till 27 000, och ordentlig ersättning för övertid. Nu hoppas de att andra sjuksköterskor skriver på uppropet.
– I och med vår treåriga utbildning ligger våra kunskaper närmare de läkarna har än undersköterskornas. Trots det är vår lönesättning närmare undersköterskornas än läkarnas, säger Lovisa Hermansson. – En klasskamrat fick efter att jobbat som undersköterska i åtta år en löneökning på 1300 kronor efter sjuksköterskeutbildningen. Det är ett hån.
Om vi inte får gehör för våra krav kommer jag att söka mig till andra arbetsgivare. Med den brist som råder i dag är det inte svårt att få jobb som sjuksköterska.
Lovisa Hermansson, sjuksköterskestudent
Lovisa Hermansson menar att det typiskt manliga yrket läkare anses mer kompetent än sjuksköterskeyrket. Även likvärdiga, treåriga kandidatutbildningar med teknisk inriktning ger högre lön.
– Landstinget värderar inte vår yrkeskårs kompetens, säger hon.
Hon hoppas att landstinget på begäran inleder allmänna förhandlingar med Vårdförbundet om kårens allmänna lönesituation.
– Det handlar om att ta sitt ansvar som landsting. Om vi inte får gehör för våra krav kommer jag att söka mig till andra arbetsgivare. Med den brist som råder i dag är det inte svårt att få jobb som sjuksköterska.
Vårdförbundet konstaterar att löneutvecklingen för sjuksköterskor varierar i landet. I Norrbotten erbjuder landstinget 25 000 kronor i månadslön. Andra landsting och regioner, som Skåne, Västra Götaland och Halland ligger mellan 1500 och 2000 kronor där under.
En specialistsjuksköterska pluggar i närmare fem år, att sedan komma ut på en arbetsmarknad med dåliga arbetsvillkor och dålig lön gör att många väljer bort att utbilda sig.
Sinerva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Enligt förbundets ordförande Sinerva Ribeiro bidrar detta till ojämlik vård, och att patienterna kan förvänta sig olika behandlingsmöjligheter och köer beroende på vilket landsting de söker sig till. Hon menar också att det skett en förskjutning i synen på vårdgivande. Kommunerna, som tidigare inte setts som vårdgivare, har tagit över på marknaden.
– Det är klart att våra medlemmar söker sig till kommuner och privata aktörer om dessa erbjuder bättre villkor och högre löner. Vi behöver granska dessa villkor grundligt, säger Sinerva Ribeiro.
Att bristen på specialistutbildade sjuksköterskor drastiskt sjunkit från 68 procent till 44 mellan 2008 och 2013 ser hon som ett direkt resultat av de usla arbetsvillkoren.
– En specialistsjuksköterska pluggar i närmare fem år, att sedan komma ut på en arbetsmarknad med dåliga arbetsvillkor och dålig lön gör att många väljer bort att utbilda sig, säger hon.
För att locka studenter till yrket har Vårdförbundet arbetat fram en modell som erbjuder anställning på 50 procent under studier som bedrivs på halvfart.
– Detta behövs då de höga studielånen enligt beräkningar inte går att betala tillbaka med dagens lönesättning i landstingen. I vissa fall har man som färdigutbildad sköterska till och med behövt gå ned i lön, säger hon.
– Den låga lönesättningen beror delvis på att landstingen inte vill konkurrera ut varandra och att man därför är försiktig med lönehöjningar.
På sikt vill Vårdförbundet införa akademisk specialisttjänstgöring, AST överallt, det vill säga möjligheten att specialistutbilda sig med full lön inom ramen för anställningen.