Arriva, som bland annat driver spårvägarna i Stockholm, har i ett internt utskick till de anställda vid Tvärbanan, Nockebybanan och Saltsjöbanan pekat ut ”tiggare” som åker utan biljett som ett stort problem. Personalen uppmanas hålla ”en enig front mot dem”.
Dessutom ombeds personalen att lämna uppgifter till ledningen om de tiggandes reserutiner – vilka tider de åker och mellan vilka hållplatser – för att ”punktinsatser med hjälp av ordningsvakter” ska kunna göras.
Flera anställda på Arriva har hört av sig till Arbetaren angående utskicket. En av dem har arbetat många år på spårvägarna och vittnar om en rasistisk jargong som förvärrats de senaste två-tre åren. Föraren har bett om att få vara anonym eftersom hen inte vill riskera repressalier från arbetsköparen.
– Vi har en situation på arbetsplatsen där tonläget blivit allt mer rasistiskt. Framför allt har islamofobin och hetsen mot romer ökat. Att i ett sådant läge då från ledningens sida gå ut med en sådan här skrift, där romer pekas ut som problemet, är att spä på rasismen. Även om de kan ursäkta sig med att det är obetänksamt formulerat så får det den effekten, säger hen.
Det finns också fall där enskilda konduktörer kastat ut romers tillhörigheter från tåget när de inte visat biljett.
Spårvägsförare för Arriva
Arbetarens källa ger flera exempel på hur den rasistiska jargongen även gått från ord till handling.
– Det handlar om att kollegor har härmat romska tiggare i rastlokalen och kollegor som på olika sociala medier uttryckt sig rasistiskt. Det finns också fall där enskilda konduktörer kastat ut romers tillhörigheter från tåget när de inte visat biljett och enskilda konduktörer som stoppat tåget från att lämna stationen när det fanns romer ombord och inte alla visade biljett, det trots att man brukar påbörja viseringen först när tåget rullar. Det är bara romer som utsätts för det här trots att de utgör en mycket marginell del av dem som inte löser biljett.
Enligt SL:s senaste statistik görs det en miljon resor per månad där trafikanterna inte löser biljett. Det kan knappast vara romska tiggare som står för mer än en bråkdel av dem.
Maria Karlsson, medlem i DSTS
Maria Karlsson, från facksektionen DSTS, Driftssektionen Stockholms Tunnelbana och Spårvägar och före detta facklig samordnare för SAC Syndikalisterna, anser att utskicket är helt oacceptabelt.
– Som sektion tar vi allvarligt på när arbetsledningen inte agerar mot rasism. Vi kommer att kalla till förhandling för att få Arriva att förstå att nu räcker det, såhär får man bara inte skriva, säger hon.
– Enligt SL:s senaste statistik görs det en miljon resor per månad där trafikanterna inte löser biljett. Det kan knappast vara romska tiggare som står för mer än en bråkdel av dem. Det handlar bara om att ge sig på en utsatt grupp som syns tydligt och som man lätt kan ringa in.
Petrus Sarmento, som är Arrivas driftschef på spårvägarna och ansvarig för utskicket, är på semester. När Arbetaren i stället kontaktar företagets kommunikationsdirektör Tomas Hedenius och delger honom utskicket blir han märkbart förvånad och säger sig inte ha känt till det. Efter att ha undersökt saken närmare återkommer han.
– Jag kan börja med att beklaga att man här pratar om och pekar ut en grupp av individer. Det är olyckligt. Men sakligt vad gäller innehållet så har jag inga problem med det. Vår utgångspunkt är att alla ska ha en giltig biljett, det är viktigt för betalningsmoralen. Om det sprider sig en moral att man kan åka utan att göra rätt för sig påverkar det människors betalningsvilja, säger han.
Jag kan börja med att beklaga att man här pratar om och pekar ut en grupp av individer. Det är olyckligt. Men sakligt vad gäller innehållet så har jag inga problem med det.
Tomas Hedenius, kommunikationsdirektör för Arriva
– Det handlar om en formuleringsfråga, jag ska ta upp det med driftsledningen och se till att de skärper upp språkbruket. För vår del är det ointressant vilken bakgrund betalningsvägraren har, om det är en tant från Östermalm eller en tiggare.
Du säger att det är en formuleringsfråga. Men ändå lyfts en specifik grupp ut ur gruppen ni kallar betalningsvägrare, vilken borde täcka in alla dylika. För mig framstår det mer som en värderingsfråga.
– Jag har pratat med en av dem som arbetar närmast driftledningen och det känner jag mig väldigt trygg med att det inte är utan att det bara handlar om att man formulerat sig på ett dubiöst sätt.
Är det okej att uppmana er personal att kartlägga trafikanter?
– Jag har läst stycket noggrant och det är förstås så att man kan tolka det som att det handlar om en kartläggning. Men det handlar inte om det. Om man upptäcker ett mönster av betalningsvägran så är man skyldig att rapportera det till trafikledningen för att vi ska kunna genomföra punktinsatser, vilka vi av erfarenhet vet har effekt.
Tomas Hedenius säger sig heller inte känna till att anställda larmat om det rasisktiska tonläget eller de incidenter då personal särskilt utsatt romer för kränkande, rasistisk behandling.
– Om jag kan få konkreta exempel, det vill säga tid-plats-linje så går det att förhålla sig till. Jag har inte fått några indikationer om att våra medarbetare agerar annat än professionellt mot våra kunder, säger han.
Arbetarens anonyma källa på Arriva menar att företaget underlåter att ta problemet på allvar.
– Jag får intrycket att de vill undvika att se det här för att det är svårt att ta i. Arriva har en värdegrund där de talar om allas lika värde. Och ändå gör de inget åt att trafikanter och anställda utsätts för rasism, säger hen.