Från och med nästa år ska det inte längre vara möjligt att vända sig till en myndighet och få ut de anställdas personnummer. Det föreslår justitiedepartementet i en promemoria där de menar att denna typ av uppgifter ska vara hemliga eftersom ”det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse när det gäller offentliga funktionärers personnummer”.
Departementet slår fast att mediernas möjlighet att fullgöra samhällskritisk rapportering fortfarande kan anses vara ”tillgodosett i tillräcklig utsträckning”.
Men kritiken har inte låtit vänta på sig. I förra veckan skrev 15 granskande journalister under en debattartikel på DN Debatt där de konstaterar att promemorian är partisk och knappast har tagit hänsyn till den journalistiska vinkeln. Lagförslaget riskerar att rubba offentlighetsprincipen och undergräva granskande journalistik.
Kristoffer Örstadius är reporter på Dagens Nyheter och initiativtagare till debattinlägget. Han menar att detta bara är ett i raden försök att inskränka insynen hos myndigheter de senaste åren.
– Den svenska offentlighetsprincipen har blivit misshandlad mycket de senaste decennierna och detta är nog det största försöket till inskränkning på länge, säger han.
Experter menar att offentlighetsprincipen är den största anledningen till att Sverige har så pass låg korruption. Bara vetskapen att vi har full insyn är viktig.
Kristoffer Örstadius, reporter på DN
Förslaget syftar till att minska hoten mot de offentligt anställda, men att sekretess skulle omfatta samtliga anställda tycker Kristoffer Örstadius är onödigt.
– Det finns redan särskilda skyddsåtgärder för exempelvis polis och anställda på Migrationsverket. Tillgången till personnummer är viktigt för granskning av jäv, bisysslor och missförhållanden.
Går förslaget igenom riskerar offentlighetsprincipen att försvagas och i längden kan det leda till ett slutet samhälle, påpekar han.
– Experter menar att offentlighetsprincipen är den största anledningen till att Sverige har så pass låg korruption. Bara vetskapen att vi har full insyn är viktig.
Debattartikeln fick positiv respons av både politiker, tjänstemän och chefer på myndigheter, berättar Kristoffer Örstadius. Han hoppas att justitiedepartementet drar öronen åt sig och tar tillbaka lagförslaget.
– Jag hoppas verkligen att man lyssnar. Ett slutet samhälle är farligt.
Den här grundlagsstadgade transparensen är inte en ynnest för journalister, det är en medborgerlig rättighet att granska staten och kunna se vilka tjänstemän som fattat vilka beslut.
Fredrik Laurin, reporter på Svt
Fredrik Laurin, reporter på Svt:s Uppdrag granskning, håller med men tycker att frågan är större än journalistkårens rätt att granska.
– Den här grundlagsstadgade transparensen är inte en ynnest för journalister, det är en medborgerlig rättighet att granska staten och kunna se vilka tjänstemän som fattat vilka beslut, säger han.
Han kan inte se att trenden skulle vända, tvärtom blir den här typen av inskränkningar bara fler.
– Grundprincipen i svensk författning är att allt som inte är hemligt är offentligt. I praktiken har denna princip ställts på ända i fall efter fall. I dag har Trafik- och Skatteverket skaffat egna registerlagar där principen är att allting på myndigheten är hemligt, utom det som myndigheten har valt att göra offentligt.
Detta är bara ett i ledet lagändringsförslag. I fjol lades ett EU-direktiv med syfte att förhindra industrispionage fram, som också det begränsar möjligheterna för undersökande journalistik i EU.
Likaså kom förslag om en ny domstolsdatalag som skulle kunna försämra möjligheten till granskning av domstolarnas verksamhet. Båda förslagen stoppades.
Pernilla Josefsson, reporter på Kommunalarbetaren
Fredrik Laurin ser att Sveriges inträde i EU innebar en omfattande försämring av offentlighetsprincipen.
– Med inträdet i EU kom personuppgiftslagen som förbjuder all hantering av uppgifter som kan hänföras till en person, och skärpning av utrikessekretessen, säger han.
Pernilla Josefsson på Kommunalarbetaren tror också att inskränkningarna kommer att fortsätta med utgångspunkt i EU.
– Med tanke på de principer som gäller i andra EU-länder så kommer det nog bli mer sekretess i offentligheten. Det i kombination med bolagiseringen av kommuner som gör att de kommer undan offentlighetsprincipen.
Arbetaren har försökt nå justitieminister Morgan Johansson för en kommentar. Men han vill inte svara på några frågor.
– Förslaget ligger på remiss fram till den 10 maj. Innan dess vill vi inte kommentera förslagen, säger ministerns pressekreterare Jonatan Holst.