Trots protester inför nu Region Gävleborg obligatorisk jourtid i stället för reguljär arbetstid på nätterna och kör därmed över både fack och anställda. För ambulanspersonalen innebär det en extra månads arbete per år. Det var droppen som fick bägaren att rinna över för personalen. 23 ambulanssjuksköterskor har redan sagt upp sig i protest.
– Jag säger upp mig på grund av det här beslutet. Jag är väldigt ledsen över det eftersom det här är det jag vill jobba med. Men beslutet är samtidigt enkelt, de får inte en timme till av min fritid, säger Monica Andersson, som tills nu arbetat på ambulansen i Delsbo.
När regionen inte lyssnar vare sig på fack eller anställda kommer det bli ännu svårare att rekrytera.
Lilian Hultin, styrelseledamot i Vårdförbundet Gävleborg
Frågan har väckt mycket ilska, sedan regionledningen presenterade förslaget. På grund av att regionen inte lyckats besätta alla tjänster råder en ständig underbemanning inom ambulanssjukvården, vilket i sin tur leder till att befintlig personal måste arbeta övertid.
– Här ligger de med övertid över 200 timmar mer än man får ha och den ökar. Nu med alla uppsägningar lär inte det problemet minska. När regionen inte lyssnar vare sig på fack eller anställda kommer det bli ännu svårare att rekrytera, säger Lilian Hultin, styrelseledamot i Vårdförbundet Gävleborg.
Förra året betalade regionen 10 miljoner kronor i övertidsersättning – och det är det som regionledningen nu vill råda bot på. Genom att göra om det reguljära nattarbetet till jourtid där lönen är en tredjedel av en vanlig timlön, hoppas regionen kunna spara 4,4 miljoner kronor.
Övertidsersättning kommer enbart betalas ut för den tid då de anställda är på utryckning. Men enligt Vårdförbundet är det ingen lösning utan riskerar bara att förvärra läget.
– Övertiden beror ju på personalbrist, man måste ju först åtgärda felet. På andra ställen där man haft jourtiden har den avskaffats eftersom man inte kunnat få folk. Nu med alla uppsägningar blir problemet bara ännu större, säger Lilian Hultin.
De får inte en timme till av min fritid.
Monica Andersson, ambulanspersonal i Delsbo
Men Vårdförbundet oroar sig också över att den effekt som den ökade arbetstiden kommer att ha på personalens hälsa och i slutändan patienternas. Med jourtiden kommer ett dagpass kunna följas av jourpass och sedan följas av ytterligare dagpass.
Enligt Lilian Hultin, själv intensivvårdssjuksköterska i botten är det inte heller det lättaste att få kvalitativ sömn när en utryckning kan behöva ske när som helst under natten.
– Forskning visar på att jobbar du mer än 40 timmar per vecka är det större risk att du gör fel. Kan du sedan inte sova bra på jour leder det till sömnstörningar som ökar risken ytterligare. Slutar det dessutom fler är vi oroliga för att man inte kommer att ha den kapacitet som krävs och tvingas ställa ambulanser, säger hon.
Och enligt Monica Andersson har flera funderat på att säga upp sig.
– På vår station har jag och en till kvinna har sagt upp oss. Men det glunkas om fler. Samtidigt, om arbetsgivaren tar tillbaka beslutet är jag villig att gå tillbaka, säger hon.
Regionledningen som fått ta emot både sparförslag från anställda och från facket, men har inte ansett att de varit tillräckligt långtgående. Istället har de valt att avsluta förhandlingarna i oenighet och ensidigt genomföra förslaget. Arbetaren har under tisdagen försökt nå Helene Björkman, divisionschef med ansvar för ambulanssjukvården, men hon svarar inte på sin telefon. Men i ett pressmeddelande kommenterar divisionschefen beslutet.
– Det har varit starka reaktioner kring det här förslaget som nu ska införas, vilket jag har förståelse och respekt för. Samtidigt är det så att jour istället för aktiv arbetstid är det alternativ som har tillräcklig ekonomisk effekt. Utifrån den beläggning som råder nattetid mellan klockan 23 och 7 så bedömer vi att det här är en rimlig åtgärd, säger Helene Björkman.