av HELENA BODIN
Sorg var temat för en nätverksträff för litteraturvetare, teologer och religionsvetare vid University of Glasgow. Femton forskare med hemvist vid Göteborgs universitet, Newmaninstitutet och University of Glasgow samlades under en intensiv heldag för att dela sina olika pågående forskningsarbeten med varandra. Det är det svenska Nätverket för litteratur och religion, baserat vid Göteborgs universitet, som sedan flera år odlar samarbetet med den nytänkande och produktiva forskningsmiljön Literature, Theology and the Arts at Glasgow (LTA).
De olika infallsvinklarna på sorg och sörjande var vitt spridda: Vi fick höra om Pär Lagerkvists Mariamne (1967), om lidandet i den kanadensiske författaren Michael O’Briens romaner (exempelvis i Fader Elia. En apokalyps, översatt till svenska 2008) och om sorg hos den engelska författarinnan Jane Gardam, om anti-fattigdomsberättelser av det slag som Liz Crow åstadkommit med projektet ”We are figures” där tanken inte är att skapa sorg och medlidande utan att framhålla själva de betydelseskapande processerna, samt om ortodoxa begravningshymner i modern litteratur med anknytning till ryska sammanhang. Dessutom berördes frågan om autism kan ses som en andlig gåva, och frågeställningar inte bara om sorg utan även om melankoli, humor och omsorg togs upp med utgångspunkt hos olika tänkare och teologer såsom Freud, Söderblom, Kierkegaard och Heidegger. Bland bibliska personer mötte vi Judas respektive Maria Magdalena, och från det tidiga 1100-talet kärleksparet Abélard och Heloïse.
Det är inte svårt att förstå att en mötesplats av det här slaget behövs. Det ”och” som här förbinder litteratur och religion respektive litteratur och teologi, rymmer flera olika aspekter:
Å ena sidan kan religiösa texter läsas som litteratur, och då kommer man att ställa nya, annorlunda frågor, exempelvis vad gäller Judas. Ur ett teologiskt perspektiv är hans roll som förrädare given, men ur ett litterärt perspektiv måste läsaren engagera sig på ett nytt sätt – hur gick det för Judas nu då? Skulle han kanske kunna ses som en tragisk hjälte? Man kan också fråga sig i vilken mån tragedi kan fungera som ett hjälpsamt teologiskt begrepp. Har man en gång tagit vara på vad en litterär läsning av exempelvis en bibeltext kan ge så blir det svårt, kanske omöjligt, att senare sätta den erfarenheten åt sidan.
Å andra sidan kan litterära texter läsas med sikte på teologiska frågor eller religiösa problemställningar, och här erbjuder sig det ena intressanta författarskapet efter det andra – några av dem nämndes ovan, andra är Marilynne Robinson och Ron Hansen. Ständigt uppmärksammade är också bland andra Dostojevskij och Gerard Manley Hopkins, och på senare tid även ungdomsromaner i långserier, såsom Hungerspelen och böckerna om Harry Potter. Poeter är inte och kan inte hållas som teologiskt ansvariga, något som skapar intressanta möjligheter.
Att välja att binda samman litteratur med religion och teologi kan med andra ord ge avgörande impulser, liksom det kan vara viktigt att i vissa lägen skilja disciplinerna åt för att framhålla deras respektive möjligheter och begränsningar. Kanske teologin kan ses som ett sädesstrå som behöver omges av andra sädesstrån – litterära, konstnärliga, filosofiska – för att bli växtkraftigt och kunna fylla ett stort fält. Den tanken prövade en av våra värdar i Glasgow, professor David Jasper: Teologi behöver kontextualiseras, menade han.
Vid LTA i Glasgow mötte vi förutom Jasper även professor Heather Walton och forskarassistent Anna Fisk, samt professor George Pattison och doktoranderna Nicola James, Clare Radford och Ruth Dunster. David Jasper har 2004–12 publicerat en tvärvetenskaplig trilogi där fokus ligger inte bara på vad som skrivs inom det teologiska området utan också hur det skrivs. På liknande sätt är Heather Walton och Anna Fisk inriktade mot kreativt skrivande men dessutom arbetar de båda med feministteologi. Det var inte bara skönlitterära lästips vi fick med oss från Glasgow utan också mycket intressant och ny forskning, inte minst inom feministteologi.
Nära knuten till LTA är tidskriften Literature and Theology, som ges ut av Oxford University Press. Den grundades för nära 30 år sedan av David Jasper och idag är Heather Walton dess redaktör. LTA står också nära International Society for Religion, Literature and Culture. Dess konferens i september 2016 har temat ”Lines in Sand: Borders, Conflicts and Transitions” och äger rum vid just University of Glasgow. Det finns alltså inga som helst skäl att sörja på så vis – arbetet i gränslandet mellan litteratur, kultur, teologi och religion går vidare, såväl lokalt som internationellt.
Helena Bodin 2016-03-21