Utan en grundläggande human inställning till flyktingar i en tid präglad av pragmatism och utan en gemensam europeisk solidaritet kommer flyktingströmmarnas utmaningar att bli omöjliga att hantera. Det betonar biskop Czeslaw Kozon av Köpenhamn i en Kathpress-intervju. Biskop Kozon är ordförande för den nordiska biskopskonferensen. I denna ingår alla katolska biskopar i Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island. Biskopskonferensen håller sitt vårmöte fram till fredag i det manliga klostret Klosterneuburg i Österrike.
Den katolska kyrkan i Danmark har under senare tid flitigt tagit till orda i asyldebatten; men man får som en liten minoritet i den danska offentligheten knappast någon uppmärksamhet, om man går emot radikala krafter inom politiken och samhället, menar biskop Kozon. Han har flera gånger under senare tid uttalat sig för medmänsklighet vid familjeåterföreningar och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Samtidigt har han kritiserat politiker och andra opinionsbildare, som av taktiska skäl intar en avvisade hållning i flyktingfrågan med motiveringen att Danmark skulle vara ett kristet land.
Något större stöd för sin uppfattning har han dock hittills inte fått från den lutherska kyrkan, säger biskopen till Kathpress. Den lutherska kyrkan är visserligen en statskyrka i Danmark och därmed en grundläggande del av samhället; men allmänheten förväntar sig att den lutherska kyrkan inskränker sin verksamhet till själavård och inte yttrar sig i samhällspolitiska frågor. Många biskopar gör dock det – ”och allt oftare” – vilket leder till omedelbar kritik från flera politiska håll, rapporterar biskop Kozon.
Den danske biskopen är övertygad om nödvändigheten av en rättvis fördelning av flyktingarna mellan alla Europas länder. I det avseendet är EU-kommissionens senaste förslag välkommet. Men Sverige, liksom även Danmark, har trots alla införda restriktioner ändå tagit emot betydligt fler flyktingar än många östeuropeiska länder, påpekar biskopen.
Många frågor öppna vid påvebesök
Om påven Franciskus förestående besök i svenska Lund under hösten 2016 kunde ordföranden för den nordiska biskopskonferensen fortfarande inte lämna några närmare upplysningar. Påven tillkännagav överraskande i slutet av januari att han tillsammans med ledande företrädare för Lutherska världsförbundet ville leda en minnestillställning vid årsdagen för reformationen i Lund. Lutherska världsförbundet, som i dag har sitt säte i Genève, grundades i Lund 1947.
Det handlar naturligtvis då om ett ekumeniskt möte, säger biskop Kozon till Kathpress. Katolikerna kommer visserligen att vilja ha en egen programpunkt med påven. Påven kommer också knappast i offentligheten att uppfattas som en deltagare i ett reformationsminne utan mer som påve ”och folket kommer att komma mer för påvens skull än för reformationsminnets skull”, menar Kozon. Än så länge finns det inte några detaljer om programmet, och det är också svårt att jämka samman alla önskemål, det handlar till syvende och sist om ett dagsbesök av påven.
Äktenskap och familj under press
Tyngdpunkten i skandinaviska biskoparnas överläggningar har dock legat på familjetemat. Biskop Kozon uttryckte tillförsikt om att påven Franciskus postsynodala dokument Amoris laetitia, som kommer att offentliggöras i morgon, fredag, kommer att bli en stor uppmuntran för familjerna. Man får dock inte förvänta sig några radikala förändringar i de frågor som har fått stor uppmärksamhet i medierna, som till exempel kommunion för omgifta frånskilda. Enligt biskopen är det viktigt för honom att det påvliga dokumentet ses i sin helhet och inte bara tas emot i vissa delar.
Dokumentet har absolut stor betydelse för Skandinavien, förklarar biskopen, när allt kommer omkring befinner sig äktenskap och familj i de nordiska länderna under stark press och betraktas många gånger som något obsolet. När den katolska kyrkan fortsätter att högakta äktenskap och familj, är hon ofta ensam i det, säger biskopen beklagande. Ty även de lutherska majoritetskyrkorna har samtidigt intagit ytterst liberala uppfattningar. Exempelvis är välsignelse av samkönade par vanligt i alla luterska folkkyrkor.
340 000 katoliker i Skandinavien
Enligt biskopskonferensen uppgifter finns det cirka 340 000 katoliker i Skandinavien, av vilka många är invandrare. Den procentuella andelen av hela folkmängden i länderna ligger mellan 0,25 och 3,6 procent. De senaste 70 årens invandrare, av vilka de flesta är katoliker, kommer från de mest skilda länder: från Östeuropa, Italien, Kroatien, Sri Lanka och Vietnam, men också från hela Mellanöstern, meddelar biskop Kozon. Denna kulturella mångfald utgör också en utmaning för kyrkan. Det är inte alltid så lätt att förena invandrade och väletablerade katoliker i en församling: katolikerna bor också delvis mycket utspritt de olika länderna, vilket komplicerar själavården ännu mer.
Till den nordiska biskopskonferensen hör biskoparna Czeslaw Kozon (Danmark), Teemu Sippo (Finland), Bernt Eidsvig (Oslo och Trondheim), Berislav Grgic (Tromsø), David Tencer (Island) och Anders Arborelius (Sverige). Konferensspråket bland de nordiska biskoparna är tyska. Många möten äger rum i tysktalande länder. 2013 träffades biskoparna till exempel i det österrikiska cisterciensklostret Heiligenkreuz. Denna gång har klostrets abbot för augustinkorherrarnas orden, Bernhard Backovsky, bjudit in dem till österrikiska manliga klostret Klosterneuburg.
Under onsdagseftermiddagen träffade biskoparna kardinal Christoph Schönborn, och under torsdagen står ett möte med den apostoliske nuntien till Österrike, ärkebiskop Peter Stephan Zurbriggen, på programmet.
Biskop Kozon leder konferensen sedan 2015. Generalsekreterare för den nordiska biskopskonferensen är den tyska ordenssystern Anna Mirijam Kaschner.
Kathpress 2016-04-07