Förödd och hop­lappad kärlek

rams_og

 

 

 

 

Island har gjort sig känt för att det där framställs filmer med ett mytologiskt skimmer,  ett existentiellt-filosofiskt perspektiv och ett etiskt anspråk. Produktionen Bland män och får, som tilldelades ett specialpris vid Cannesfestivalen 2015 och som just nu går på svenska biografer, är en del av denna långvariga tradition.

Själva inledningsscenen, där huvudrollsinnehavaren Gumi – briljant spelad av Sigurur Sigurjónson – kärleksfullt kelar med sin fårbesättning, anger tonen. I denna vindpinade isolerade dal på det isländska låglandet betyder fåren allt för de där bosätta människorna. Speciellt för Gumi, och hans bror Kiddi, vilka båda två är ensamvargar till ungkarlar, är detta uppenbart. Faktum är därtill att bröderna – med sina stora, yviga grå skägg och rymliga ulltröjor –  karaktäriserar en slående likhet med sina älskade telningar.

Så kryper tiden med vardagens knåp och knep så sakteliga framåt: Gumi hittar ett får förolyckat på ängen, en bagge ska klippas ett staket behöver lagas, och så vidare. Tills stunden är kommen för årets stora begivenhet i dalen; tävlingen om vilken fårfarmare som har den mest välkonstituerade baggen. Bröderna tar en dubbelseger, med Kiddi som etta på målfoto – en något mer välutvecklad ryggmuskel. Men här gör filmen en kovändning när ett fördärvelsebringande mörkt moln visar sig på himlen.
Gumi, som är nykterist och relativt fort beger sig av från den spritindränkta festen, har en känsla av att allt inte stod rätt till med Kiddis bagge. Han utför en snabbesiktning av baggen och får en stark misstanke om att den dragit på sig scrapie. Scrapie är en smittsam obotlig fårsjukdom som slår sig på ryggmärg och hjärna. Om Gumis misstankar är sanna hotas hela fårfarmarnäringen och med det dalens fortlevnad. Det visar sig också att Gumis misstanke var välgrundad. Efter en kort betänketid utfärdar traktens kvinnliga veterinär en order om att  dalens invånare måste göra sig av med alla sina får.

Resten av filmen sätter sitt fokus på relationen mellan bröderna Gumi och Kiddi när dråpslaget  väl är ett faktum. Det är en relation som vilar på en 40 år gammal tyst träta och osämja. Självklart blir det inte heller bättre av att Gumi anger Kiddis vinnarbagge, något som Kiddi upplever som ett djävulskt påfund. Därefter visar emellertid filmen hur vardagens sorger och vedermödor sakta men säkert löser bröderna från osämjans gissel och slutligen svetsar dem samman.

Grimur Hákonarsons film är vacker och det nyansrika spelet mellan bröderna Gumi och Kiddi är själva höjdpunkten. I en verklighet där inte kvinnor på något närmare relationsmässigt sätt är närvarande känns också deras försoning som rena förlossningen; att bröderna är så tystlåtna gör att gester och mimik blir ytterligt tydliga. Därtill är natursceneriet – med blånande berg i ett vidsträckt landskap utan egentlig horisontlinje – en fröjd för ögat. Sammantaget är Hákonarsons verk ytterligare ett bevis på att isländsk filmkonst borgar för kvalité, att viga en och en halv timme till denna film är det nog få som ångrar.

 Anders Karlsson

BlandMan_affisch
Bland män och får

av Grimur Hákonarson
med Sigurður Sigurjónsson, Theodór Júlíusson mfl.