Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor

Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.

Publiceringshistorik: Originalpublicering.

(Publicerad 15 maj 2020)

Förslag på källangivelse: Agevall, Ola & Gunnar Olofsson (2020) ”Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 7–59. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.1