Once upon a time fanns ett progressivt Hollywood
Bakom kanonisering, censurering och generalisering döljer sig filmerna som nyanserar bilden av den glamourösa drömfabriken.
Visar etikett: Essä
John Skoogs nya film hamrar hål i förflutenhetens pansar
Fransk upprustning på den skånska landsbygden för tankarna till Faulkner och Charlie Chaplin
Den nya synen av vad som är antisemitism har varit en gudagåva för högern
På senare år har regeringarna i Sverige och en rad andra västländer antagit en ny, normgivande definition av antisemitism. Definitionen består dock även av en lista med exempel över uttryck som utgö[…]
Om gränsen mellan liv och död
Helena Granström debuterade 2008 med Alltings mått (recenserad här på Alba), en poetisk essä om ”… hur det västerländska kulturarvet separerat individen från sin omvärld och människorna frå[…]
En dum cineastisk gåva
Slump, tur och hårt jobb låg bakom när den snuskiga bromance-eran åstadkom sitt främsta mästerverk.
Inget är vad det ser ut att vara
Murphys lag har blivit verklighet när allt som kan hända kommer att hända på film. Det är kanske inte så bra.
Nadav Lapid skildrar en hyllningssång till våldet
Regissörens senaste film Ja! speglar både genom sitt ämne och sina produktionsförhållanden ett allt mer auktoritärt Israel
Vad gör den obrutna tagningen så oemotståndlig?
Från Sokurovs ryska ark till Adolescense – hur den obrutna tagningen kom att definiera vår tids filmiska uttryck.
Vita tjejer har problem
När 00-talets sämsta film var så problematisk att den blev progressiv.
Varför inte låta sagorna vara sagor? – Dvořáks opera Rusalka på Kungliga operan
Av Andreas Engström Första gången jag upplevde Dvořáks opera Rusalka var i Prag i slutet av 1990-talet. Efter en vecka i den tjeckiska huvudstaden hann jag mot slutet av vistelsen […]