Fredsrörelserna under kalla kriget kunde utsättas för rätt mycket hån, först från höger, sedan från vänster – dels för att de var Moskvastyrda, dels därför att de satte freden före friheten. Säg inte annat: ”Fred nu” var en kontraproduktiv – för att inte säga kontrarevolutionär – paroll så länge befrielsekampen i Vietnam och de andra härtagna länderna inte hade förts till seger, så såg man det i FNL-rörelsen. Det tog sin tid. Offren i människoliv blev enorma.