Konsumtionslån och krediter drar ner unga vuxna i mångåriga skulder, men bilden av varför de hamnar där måste nyanseras, ofta handlar det om helt andra saker än överkonsumtion. För den som inte har råd med annat än avbetalningar är risken att bli isolerad stor.
I december avslutas forskningsprojektet Skuldtyngd – unga vuxna och skuldens dimensioner, som inleddes 2021. Forskaren Erik Eriksson i Lund har tillsammans med Tobias Davidsson i Göteborg gjort återkommande intervjuer av 18 personer i överskuldsatthet.
Erik Eriksson konstaterar att han och hans kollegor initialt delade den allmänna bilden av Lyxfällan-problematik, men bara i två fall har bilden av slösaktig konsumtion eller oaktsamt ekonomiskt beteende varit överensstämmande. Kronofogden för statistik över konsumtionsskulder, men där framgår inte vad konsumtionslån använts till, alltså kan pengarna också ha spenderats på hyra och mat.
– Det handlar mer om ekonomisk knapphet. Man försöker hanka sig fram i vardagen med krediter och sedan kanske det blir snabblån efter ett tag, säger Erik Eriksson som är doktor i socialt arbete på Lunds universitet.
Flera har också lånat för att finansiera ett drogbruk, för att de varit utsatta för ekonomiskt våld eller för att betala räkningar de kommit efter med på grund av psykisk ohälsa. Forskarna konstaterar att det är viktigt att försöka komma tillrätta med de ursprungliga problemen, att inte bara betrakta ämnet som konsumtionsfrågor.
Det var först när kreditmarknaden i Sverige avreglerades som det i praktiken blev möjligt att överskuldsättas så snart du fyllt 18 år. Idag är det lukrativt att låna ut pengar till unga som inte kan betala, eftersom Kronofogden garanterar att pengarna kommer tillbaka. Att erbjudas skuldsanering, vilket också medför att skulderna skrivs av, är mycket sällan aktuellt för unga personer.
– Oftast faller unga på att det är ett kriterium att du någonsin ska kunna betala tillbaka. Det finns nästan ett linjärt samband med ålder. Pensionärer som ansöker om skuldsanering kan nästan veta att de får det, säger Erik Eriksson men konstaterar också att det som regel begränsas till en gång per sökande.
Trots att utbildning är kostnadsfri har svenska hushåll en extremt hög belåningsgrad. 2023 konstaterades att den ökat med 70 procent på bara ett decennium, vilket inte minst beror på bostadsmarknaden.
Några av de överskuldsatta personer som intervjuats har kommit som flyktingar och i efterhand uppfattat förutsättningarna som bedrägliga. De allra flesta har dock haft en finansiell medvetenhet. Erik Eriksson konstaterar att det snarare behövs ökade kunskaper om välfärdssystemet. Det har varit för svårt att utnyttja, det tar tid att bli berättigad till a-kassa och en del som nekats försörjningsstöd vid ett första besök har sedan inte sökt igen.
– Det finns också de som ser det som så stigmatiserande att gå till socialtjänsten att de hellre tar ett konsumtionslån.
Budget- och skuldrådgivare har svårt att hjälpa till när skulderna redan hopat sig. Och en inte oansenlig del av forskningen handlar om hur livet blir när skulderna redan är ett faktum. Unga vuxna isoleras från socialt liv och aktiviteter, vågar inte börja studera eller bilda familj.
– Exkluderingen är väldigt utpräglad och problematisk. Inom andra fält finns det ett stort civilsamhälle som fångar upp med gruppverksamheter, men här finns det knappt någonting, säger Erik Eriksson.
Men kanske är det på gång. Fryshuset har inlett ett arbete om att öka finansiell läskunnighet. I det ska 100 ungdomsledare utbildas, men det finns också idéer om den typ av gruppverksamhet som Erik Eriksson önskar att gruppen hade tillgång till.
Pernilla Yasin på Fryshuset i Malmö berättar om två fokusgrupper som man jobbat med. En hos Fryshuset i Stockholm, den andra hos en systerorganisation i danska Aarhus.
– Det fanns behov av en miljö där man kan ha högt i tak och prata om hur man har det. Kanske också få en guldkant i tillvaron, trots att man lever på existensminimum och betalar av sina skulder, säger hon.
I slutet av oktober samlas Fryshusets över 60 verksamheter och då presenteras förstudien som har finansierats av Nasdaq Nordic Foundation.
– I och med att vi är en stiftelse är vi alltid beroende av extern finansiering. Vi får försöka söka medel för motverka ensamhet, säger Pernilla Yasin.
Erik Eriksson vid Lunds universitet konstaterar att många skulle behöva emotionellt stöd och hjälp med motivationen, kanske med hjälp av ökade resurser till budget- och skuldrådgivare. Det skulle också hjälpa mycket om unga kunde fångas upp tidigare, till exempel genom screening hos hvb-hem eller mottagningar som hanterar psykisk problematik. Ett funktionellt register vore också på sin plats.
– Vi har deltagare i studien som frågar ’Hur kunde det få gå så långt’, de kan ha 800 000 i skulder innan de ens blir aktuella hos Kronofogden.
I mars 2025 uppdaterades konsumentkreditlagen för att avhjälpa problemet. Bland annat halverades räntetaket från 40 till 20 procent utöver referensräntan och maximala kostnader får inte längre bli mer än det dubbla ursprungsbeloppet.
– Det är två regleringar som gjort att det tagits steg i rätt riktning. Men det behövs ytterligare regleringar av kreditmarknaden, och det måste komma från politiskt håll, säger Erik Eriksson.
Hanna Strömbom