”Kastlösa är underkastade hänsynslöst våld.” Och fastän oberörbarhet formellt avskaffades i Indiens författning, ”så tillämpas den fortfarande och kastlösa kristna och muslimer är för det mesta diskriminerade.” Det är anledningen till att den katolska kyrkan i Indien verkar för att ett presidentdekret från 1950 skall avskaffas, vilket gör åtskillnad laglig och förvägrar ”kastlösa” icke-hinduer rätten till arbete i den offentliga sektorn.
På FN:s internationella dag för mänskliga rättigheter den 10 december sände Indiens biskopar ut ett budskap som främst tar upp jämställdhet i rättigheter för religiösa minoriteter i olika grupper i samhället, kvinnor och barn. Det tog även upp frågan om daliter eller kastlösa, en fråga som förblir ett öppet sår i den indiska nationen och kyrkan.
Nyligen inträffade ett fall med två kastlösa tonåringar som våldtogs och sedan hängdes, något som fortfarande alla talar om. De fem som tros vara ansvariga för detta (inkluderande två polisanställda) släpptes sex månader senare i brist på bevis. Brottet har inte blivit straffat utan maskerats som ”självmord”. Det indiska samhället ser det som en skandal som gör orenhetens stigma tydligt: fastän formellt avskaffat av författningen i Indien, så förblir det rotat i folkets mentalitet och handlingar. Över 165 miljoner parias, övergivna av Gud och folket, är officiellt marginaliserade. De hänvisas till förnedrande arbeten, de utestängs från statliga skolor och berövas sina rättigheter och sin värdighet.
Stigmat är också verksamt i den katolska kyrkan, som är bra på att framhålla sitt försvar av de kastlösa men inte så bra på att stoppa den subtila diskriminering som sker från biskopar, präster och troende bland de högre kasterna gentemot troende i de lägre kasterna, eller ännu värre, bland de kastlösa.
Stiftet Sivagangai i delstaten Tamil Nadu är ett ”lysande” exempel på detta. Ett fall som fortfarande inte är uppklarat. Det finns alltjämt missnöje bland den kastlösa befolkningen som säger att den är utesluten av illvilja – till och med från sakramenten – sedan man framfört en officiell protest mot den kyrkliga ledningen.
Kyrkliga företrädare betonar att ”kontroversen som bröt ut med anledning av att en kastlös seminarist inte fogade sig i att han med godkännande av regionens alla biskopar avvisades från seminariet, inte har något att göra med diskriminering utifrån kast.” Fallet har nationell betydelse eftersom Tamil Nadu är den indiska delstat som har den näst största katolska befolkningen (ca 1,6 procent av den totala befolkningen) och ungefär 60 procent av de troende är kastlösa. Endast två biskopar i de nitton stiften är kastlösa. Det är på samma sätt i hela nationen, där endast 6 av 158 katolska biskopar har en socialt eftersatt bakgrund.
Stiftets biskop, Jebamalai Susaimanickam [bilden], och några av hans präster sade till Vatican Insider att ”ingen kyrka i kastlösa områden är stängd men att i nio församlingar hindras präster från att tjänstgöra till följd av hot från våldsamma dalitgrupper, som uppeggas av hinduiska daliter.” Detta skadar hela gemenskapen.
Man har gjort olika försök att få till stånd en dialog, men det har ignorerats till följd av högmod. Den taktik som väljs av de kastlösa grupperna tycks vara ett ”oacceptabelt våld” parat med att omotiverat begära att den seminarist som avvisats av disciplinära skäl åter skall tas emot.
Stiftet tar nyttiga initiativ för att emancipera dalitiska kristna genom en särskild kommission för kastlösas rättigheter. Den hjälper studenter, ger stipendier, organiserar sommarläger och särskilda kurser. Vidare ger det lokala Caritas ekonomisk hjälp åt kastlösa familjer och anordnar yrkesinriktade kurser för att helt integrera dem i samhället.
_2.jpg)
Men de kastlösa säger att ”Udayar kasten (en av de högre kasterna) kontrollerar kyrkan, dess ledning och ordnarna i Tamil Nadu.” De påstår att för att kunna fira mässan på Alla själars dag måste präster från andra stift komma till de dalitiska byarna. Till och med vördnaden för skyddshelgonet John de Britto, en portugisisk jesuit på 1600-talet, ”är uppbyggd mera kring kasttillhörighet än religiös tillhörighet” enligt några forskare. Slutet på diskriminering utifrån kast tycks vara långt borta.
Paolo Affato, Vatican Insider, 2014-12-10