Signum önskar våra läsare en riktigt god jul. Vi gör det med ett avsnitt ur Katarina av Sienas ”Dialogen”, ett verk som skrevs 1377–1378. År 1970 utnämndes hon till kyrkolärare av påven Paulus VI, och 1999 utsåg påven Johannes Paulus II den heliga Katarina av Siena till Europas skyddspatron tillsammans med heliga Birgitta och heliga Edith Stein (läs Anders Piltz artikel ”I skydd av tre kvinnor”, Signum nr 8/1999).
Katarina av Siena (1347–1380) var ansluten till Dominikanorden. Hon tillhörde le mantellate, kappsystrarna. De bar vit yllekjol, vit dok och svart kappa. De kallades också botsystrarna av Sankt Dominikus tredje orden.
”Dialogen” består av uppenbarelser, eller ett samtal mellan Gud Fader och Katarina, som hon förmodligen dikterar för en skrivare. I kapitel 151 skildras hur Gud föds i människans själ, i synnerhet då hon blir medveten om sig själv och sin situation.
”Du ser detta ljuva och kärleksfulla Ord fött i ett stall,
när Maria var på vandring,
för att visa er pilgrimer att ni alltid bör födas på nytt
i självkännedomens stall,
där ni genom nåd kommer att finna mig som föds i er själ.
Du ser honom som ligger bland djuren i så stor fattigdom,
att Maria inte hade något att täcka honom med.
Men i kylan värmde hon honom med djurens andedräkt och med hö.
Han som är kärlekens eld ville uthärda kylan i sin mänsklighet,
för allt livs skull.”
Tu vedi questo dolce ed amoroso Verbo nascere in una stalla,
essendo Maria in cammino,
per mostrare a voi viandanti che dovete sempre rinascere
nella stalla del conoscimento di voi,
dove troverete me, che nasco, per grazia, dentro l’anima vostra.
Tu lo vedi stare in mezzo agli animali in tanta povertà,
che Maria non ha con che ricoprirlo.
Ma, essendo freddo, lo riscaldava col fiato degli animali e col fieno.
Sebbene egli sia fuoco di carità, vuole soffrire il freddo nella sua umanità,
per tutta la vita.
(Il Dialogo de la divina Provvidenza, cap. 151)
Fredrik Heiding 2014-12-24