Mystiker, munk och poet – möt den nye kyrkoläraren

Den helige Gregorios av Narek – präst, munk, mystiker och poet på 1100-talet, älskad av armeniska kristna, har blivit den förste armeniern att upptas i kretsen av kyrkolärare.

”Det är en stor ära för den armeniska kyrkan att kunna bidra till denna mycket viktiga grupp av helgon som har berikat katolska kyrkan med deras undervisning – och en särskild ära för oss amerikanska armenier”, sade den armeniske katolske prästen, fader Thomas Garabedian, kansler för det armeniska katolska episkopatet i Kanada och USA, till nyhetsbyrån CNA på måndagen.

Påven Franciskus bekräftade den gångna lördagen den helige Gregorios av Narek som den nyaste av kyrkolärarna under en privat audiens med kardinal Angelo Amato, prefekt för Kongregationen för helgonförklaringar, enligt Vatikanradion. S:t Gregorios av Narek är känd för sitt poetiska författarskap och särskilt för en bönbok med titeln ”Klagovisornas bok”.

”Han är mycket vördad i den armeniska kyrkan. Det är inte ovanligt att finna denna bok i varje armeniskt hushåll över hela Mellanöstern, men också här”, fortsatte fader Garabedian.

I den nämnda boken beklagar helgonet sin natur som svår syndare, berättade prästen vidare och jämförde honom med mystiker som Teresa av Ávila och Johannes av Korset.

S:t Gregorios föddes i den antika armeniska regionen Andzevatsik runt år 950 som son till en ärkebiskop vid namn Khosrov. Hans mor dog när han var ung och han uppfostrades av sin kusin Anania som grundade ett lokalt kloster och en skola. Prästvigd vid 25 års ålder började S:t Gregorios sin författarkarriär med en kommentar till Höga visan. Han dog i Narek i sydöstra Turkiet omkring år 1005. Klostret Narekavank, där helgonet tillbringade större delen av sitt liv, förstördes 1951. En moské byggdes sedan på den plats där det hade stått.

Den helige Gregorios av Narek vördas som ett helgon inom både den katolska kyrkan och den armeniska apostoliska kyrkan som inte är i full kommunion med Rom. Den armeniska katolska kyrkan, en östkyrka i förening med Rom, räknar ungefär en miljon medlemmar.

Armenierna föll offer för ett av 1900-talets första folkmord med början 1915 under det ottomanska imperiet och med fortsättning under den turkiska regering som ersatte det. Över en miljon människor dödades och åtskilliga därutöver fördrevs från sina hem. I ett möte i maj 2014 med den armeniska apostoliska kyrkans patriark Karekin II talade påven Franciskus uttryckligt om de armeniska kristnas martyrskap. Påven sade att ”lidandets ekumenik och martyrskapets blod är en mäktig kallelse av oss att vandra längs vägen för försoning mellan kyrkorna, genom att modigt och beslutsamt förneka oss själva till förmån för den helige Andes verkan”.

I ett apostoliskt brev som markerade 1700-årsjubiléet för kristendomen i Armenien prisade den helige Johannes Paulus II Gregorios av Narek som någon som ”trängde in i de mörka djupen av mänsklig desperation och skymtade det flammande ljuset av nåd som lyser också där för dem som tror”.

Innan den gångna lördagen fanns det 35 kyrkolärare som erkänts vara av universell betydelse för den katolska kyrkan, på grund av deras undervisning och helighet. I oktober 2012 utnämnde Benedictus XVI helgonen Juan de Ávila och Hildegard av Bingen till kyrkolärare.

Catholic News Agency (CNA) 2015-02-23

Kompositören Alfred Schnittke (1934–1998) har tonsatt ”Klagovisornas bok” av Gregorios av Narek. På engelska översätts den med ”The Book of Lamentations”. På YouTube finns material utlagt, bland annat en konsert [via denna länk här] och inspelningar [via länkarna här och här]