”Jag mötte ondskan när jag bara var sexton år /
Många ärr på min kropp och själ, jag fäller ingen tår /
Vägen var svår, som ni förstår, jag minns det som igår /
Kvinnojouren var den första som fråga hur jag mår /
Enda tröst jag hade var att tiden läker alla sår”
Så börjar din första singel heter ”I staden”, berätta vad den handlar om?
Den handlar om hur samhället ser ut samt en bit från mitt liv, jag rannsakar mig själv och mina erfarenheter och det samhälle som finns runt om mig. Det är ett gammalt kapitel av mitt liv, men det är så mångas vardag ser ut hela tiden.
Hur var det att ge ut första singeln ?
Nervöst, men en dröm som blev sann ! Man är ju helt utlämnad och blottad för andras bedömningar. Särskilt jobbigt kändes det eftersom jag inte trott på mig själv innan. Jag hoppades att mamma skulle slippa skämmas och gilla låten, och det gjorde hon verkligen.
Hur var det att spela in Lyckliga gatan med Kikki Danielsson?
Det var superkul, en upplevelse jag aldrig kommer att glömma! Serien i sig var väldigt viktigt och jag hade inte velat göra det med någon annan än Kikki! Vi var två kvinnor som var oss själva fullt ut och det tror jag märktes. Men det var verkligen två olika världar som möttes, och jag stack verkligen ut där i Bollnäs.
Vad står det i breven från dina beundrare?
Många känner igen sin verklighet i min låt och ser mig som en förebild, och ännu fler har hört av sig efter Lyckliga gatan och kan relatera till det jag varit med om med min pappa.
Nu har också en del kvinnojourer lagt ut min låt, och det kändes extremt stort och betydelsefullt, som om jag verkligen uppnått något. Kvinnojourer idag är så bortglömda, och får så litet uppmärksamhet och stöd, fast det borde vara tvärtom.
Många afrikanska tjejer hör av sig också och det gör mig så himla glad! När jag växte upp på 1980-talet fanns det inte så många svarta att relatera till, kanske Fresh Prince i Bel Air eller Cosby, så att jag kan vara en förebild och inspiration för dem känns hur stort som helst
Vad skulle du vilja säga till dig själv som tonåring?
Tro på dig själv och följ dina drömmar. Lita på dig själv och låt aldrig någon annan förstöra det för dig.
Vad är din relation till frågespalter eller chattforum ( som till exempel Föräldraliv eller 1177.se )?
Inte så jättestor. När jag har googlat något om barnen ( till exempel sjukdomar ) någon gång så har jag ibland hamnat på Familjeliv. Men jag är inte så aktiv, har inget konto, inte ens på Facebook! Men jag försöker sätta mig in i Twitter nu, så vem vet var det slutar?
Vad är det viktigaste du vill ge dina barn?
Trygghet. Och att få visa dem världen och ge dem litet perspektiv. Många barn idag är så bortskämda, och får kanske inte reda på hur verkligheten ser ut för stor del av jordens befolkning. Att resa kan ändra det och göra en till en mer öppen person. Just nu håller jag på att spara ihop till en Afrikarundresa.
Vad gör dig förbannad?
Orättvisor.
När känner du dig fri?
I mitt badkar. Älskar att bada, haha.
Vad glädjer dig just nu?
Min familj.
Vad skrämmer dig?
Ormar och diverse småkryp och ohygieniska människor/platser.
Fråga du önskar få?
Skulle du vilja få några miljarder kronor.
När lackar du?
När jag fryser.
Vem skulle du vilja skälla ut?
Alla som röstar på exempelvis SD eller andra främlingsfientliga partier, hat är aldrig rätt väg att gå.
Vad kämpar du för?
Att jag ska kunna vara fördomsfri och då kan kämpa för alla människors lika värde. Att min omgivning ska ha det bra, att jag själv ska vara den bästa människa jag kan vara; som mamma, som vän, som kollega och så vidare. Och jag kämpar för alla tjejer! För alla tjejer med dåligt självförtroende, att de ska kunna relatera till mig och bli stärkta. Jag har också varit i kontakt med en del kvinnojourer och tanken är att jag snart ska börja hjälpa till där.