RECENSION av SYSTER VERONICA
”Rosenkransen tycks vara allestädes närvarande”, skriver biskop Anders i sitt förord till Tord Fornbergs lilla bok om rosenkransen, den hänger i bilarna eller runt halsen på popstjärnor. Ja, rosenkransen har blivit ett modeföremål, men vem ber den? Vem känner till rosenkransens hemlighet?
För några år sen blev Tord Fornberg ombedd av Katolskt Magasin att skriva en serie om Rosenkransen (från 12/2011 till 10/2013). Nu har hans artiklar getts ut som en liten bok på 80 sidor. Det är modigt att ge ut en ny bok om just denna form av bön, när det redan finns en mängd fromma, uppbyggliga, meditativa sådana. Men den här lilla boken får oss att upptäcka nya aspekter i denna till synes repetitiva och monotona bön. Att boken redan efter ett år har tryckts i en andra upplaga vittnar om en stor efterfrågan.
Så här fortsätter biskop Anders Arborelius: ”Det är genialt av Tord Fornberg att knyta rosenkransens mysterier så tydligt till vad Bibeln säger och illustrerar detta med bilder från de bibliska platserna.” Tord Fornberg leder oss på en pilgrimsfärd i Jesu fotspår. Vi är på väg, vi håller Maria i handen genom att upprepa ”Ave Maria, Var hälsad Maria”, och vi följer Jesus på hans jordiska vandring.
Varje mysterium placeras i sitt geografiska sammanhang och bilderna i varje kapitel hjälper oss att se det land, de platser där Jesus levde och verkade. Rosenkransbönen är inte en flykt in i en idealistisk värld som vi själva konstruerar. Det blir konkret, jordiskt. Jesus Guds Son, Ordet i vilket allt blev skapat, har blivit människa, han har levt ett mänskligt liv och vandrat på vår jord.
Vi börjar vår vandring i Nasaret, en ”helt liten håla uppe i Galileen”. Vi följer med Maria som beger sig till ”en stad i Juda bergsbygd”. Vi går på stranden vid Galileiska sjön hör vindens sus, vi står vid Jordanfloden där Jesus döps av Johannes, vi andas blommornas doft vid foten av Berget Tabor. Vi vakar i Getsemaneträdgården och följer Via dolorosa, den gata där Jesus tvingades att bära sitt kors…
Rosenkransen är inte en individualistisk bön utan vi ber den med kyrkan, i en tradition. Det blir konkret när vi ser bilder på kyrkor som byggdes på dessa platser av människor som varit troende före oss. Gripande är den som byggdes i Nasaret, bebådelsekyrkan. Vi ser också nattvardssalen på Sionberget där Jesus instiftade sin kropps och sitt blods påskmåltid.
I denna vandring efter Jesus är vi inte utlämnade åt vår fantasi. Skriften blir ledstjärnan och våra tronsögon öppnas som det skedde för Emmausvandrarna: ”med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna… Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna” (Luk 24:27,45). Rosenkransen är djupt förankrad i den bibliska berättelsen. Tord Fornberg öppnar Bibeln, hela Bibeln och visar ur det Nya är grundat i det Gamla och hur Jesus uppfyller Guds löften.
Men somliga undrar: Står alla mysterierna vi mediterar över i Bibeln? Var någonstans? I vilken bok? Vilken vers? Så här skriver Tord i kapitel 19: ”Jesus tar upp sin moder till himlens härlighet”: ”Marias upptagande omtalas aldrig i Bibeln, men den är en slutsats som man dragit ur det bibliska budskapet i dess helhet.” Och man har funnit tron härpå antydd i psaltarpsalmer, till exempel när Israels kung hälsas med orden ”i Ofir-guld står bruden på din högra sida” (Ps 45:10) eller när Guds ark omtalas som ”en plats åt Herre, en boning åt Jakobs Mäktige” (Ps 132:5–8).
Boken är försedd med en introduktion av Per Beskow. Den kan hjälpa dem svårt med en bön som tycks vara inriktad på Maria. ”Rosenkransen förutsätter Marias väsentliga roll i frälsningsverket, men att den först och främst handlar om Kristus ser vi i de tjugo mysterierna”, skriver Per Beskow. ”Detta är inte förståeligt utan en katolsk syn på relationen mellan Gud och människorna. De är inte bara passiva objekt för Guds verksamhet utan är viktiga i Guds ögon: han vill att de genom hans nåd själva skall kunna vara en del av det som Gud har byggt upp genom inkarnationen. Marias ”ja” till ängelns budskap var förutsättningen för att Gud skulle bli människa.”
En instruktion visar på ett konkret sätt hur Rosenkransen är utformad och hur man ber den.
Rosenkransen som föremål är inte längre exotisk i Sverige, den har blivit synlig, till och med på modet och väcker en viss nyfikenhet. Denna lilla bok kommer i rätt tid och motsvarar ett behov. Människorna är trötta på ord, känslor och upplevelser, och samtidigt bär många på en längtan, de skulle vilja be men vet inte hur man gör eller hur man börjar. Rosenkransbönen öppnar för den som ber den och inte ger upp för den enformiga upprepningen en enkel väg till den inre, meditativa bönen och framförallt för en närvaro.
Syster Veronica 2015-08-19