Genom tisdagens reformerade process för att fastställa ogiltigheten i ett äktenskap, bara några veckor före inledningen av biskopssynoden för familjen i oktober, har påven Franciskus avlägsnat hela frågan från synodfädernas bord. Beslutet kan påverka biskopssynoden genom att minska det upplevda behovet av att diskutera eventuell kommunion för omgifta frånskilda utan kyrklig annullering – detta eftersom den reformerade annulleringsprocessen kommer att göra det lättare för många att verifiera ogiltigheten i det första äktenskapet.
Påven Franciskus hade de facto redan visat sin vilja att avlägsna frågan om ogiltigförklaringar av äktenskap från synoden: hans särskilda kommission för att studera en reform av annulleringsprocessen tillkännagavs i september 2014 men hade etablerats redan en månad dessförinnan, i god tid före början av den extraordinarie biskopssynoden om familjen förra hösten.
Oavsett det, var frågan en av de mest omdiskuterade vid den extraordinarie synoden och kardinal Francesco Coccopalmerio, ordförande för Påvliga rådet för lagstiftningstexter och en av medlemmarna av påvens särskilda kommission, tog upp ärendet vid en presskonferens i början av oktober 2014. Han påpekade att kommissionens syfte var att ”skissa på ett förslag till reform av äktenskapsprocessen för att snabba upp procedurerna, göra dem mer enhetliga och samtidigt upprätthålla principen om äktenskapets oupplösliga karaktär”, genom att skilja mellan en annullering och en upplösning av ett äktenskap och klargöra att inget äktenskap som är ratum et consummatum (bekräftat och fullbordat) kan upplösas.
När den kommande ordinarie biskopssynoden alltså inte behöver diskutera frågan om annulleringar, är det möjligt att påven Franciskus beslut ändå kan leda till att kyrkans praxis när det gäller tillträde till kommunion för omgifta frånskilda utan annullering kommer att diskuteras igen. Å andra sidan kan påvens båda motu proprio-skrivelser helt komma att skifta villkoren för synodens debatter genom att dessa fokuseras på helt andra områden. Det kan också underlättas av de nya reglerna för biskopssynoden. En källa involverad i synodförberedelserna uppgav för några dagar sedan till den engelskspråkiga katolska nyhetstjänsten CNA att det denna gång inte kommer att bli någon halvtidsrapport, och att varje vecka i stället ska öronmärkas för en av de tre delarna av synodens arbetsdokument.
Efter en kort allmän introduktion kommer synodmedlemmarna att delas in i mindre språkgrupper så att det kommer att hållas många små gruppdiskussioner men inte någon allmän debatt bland alla synodfäder. Diskussionsgrupperna kommer sedan att föra resultaten från sina överläggningar vidare direkt till synodens sekretariat och generalrelator som kan komma att avge en samlad slutrapport vid synodens avslutning.
Samtidigt förväntas antalet förfrågningar om annulleringar av äktenskap att nu öka. Monsignore Pio Pinto, dekanus i den romerska rotan (det vill säga äktenskapsdomstolen) och ordförande i påvens kommission för annulleringsprocessen, tog upp detta i en artikel i Vatikanens dagstidning L’Osservatore Romano i tisdags: ”Således ger Franciskus med denna nya lagstiftning en sann start på sina reformer: att sätta de fattiga i centrum, det vill säga de omgifta frånskilda, tillbakahållna eller behandlade som långt borta, och begär en sann och korrekt metanoia [grekiska: ändra sin uppfattning, sin ståndpunkt, övers. anm.] från biskoparnas sida. Det vill säga en omvändelse, en mentalitetsförändring som övertygar och försäkrar dem att följa Kristus, så som han visar sig i deras broder, biskopen av Rom, från ett ganska begränsat antal av några tusen annulleringar till det stora antalet olyckliga människor som skulle kunna erhålla en annullering […] som har lämnats utanför de existerande systemen.”