I Santiago de Cuba bad påven vid foten av den lilla statyn Nuestra Señora de la Caridad del Cobre, landets skyddspatron, på den mest kända vallfartsorten i landet.
”Jag ber dig, Maria, gör den kubanska nationen till ett hus av bröder och systrar, så att folket öppnar sina sinnen, hjärtan och liv för Kristus! Låt det bli ett hav av försoning! Samla ditt folk över hela världen.”
Påven nalkades statyn på samma sätt som tusentals andra pilgrimer. Han kunde visserligen inte knäfalla, men förblev sittande i tystnad några minuter. Sedan läste han en bön till Jungfru Maria och innan han lämnade basilikan donerade han en vas med vita och gula blommor i keramik, med stänglar av silver. Sista målet för hans resa på Kuba var landets näst största stad, Santiago de Cuba, den gamla huvudstaden, känd som hemvist för Nuestra Señora de la Caridad del Cobre.
Omedelbart efter landningen i Santiago, i hällregn, efter en tjugominuters flygresa från Holguin, sammanträffade påven med biskoparna i S:t Basileios den Stores seminarium, där han tillbringade natten. Hans första officiella framträdande var besöket i helgedomen bara 300 meter längre bort, för att be inför den bild han under vars beskydd han ställt Kuba och det kubanska folket, liksom hans företrädare hade gjort.
”Vår Fru av Barmhärtigheten i el Cobre, Kubas skyddspatron […] du kom för att besöka ditt folk och förbli ibland oss som moder och patron för Kuba under dess färd genom historien. Ditt namn och din bild är inpräntad i alla kubaners hjärtan, utom och inom landet, som ett hoppets tecken och en medelpunkt för broderlig gemenskap.”
Påven bad jungfru Maria att beskydda, intensifiera och stärka kärleken hos kubanerna, skydda familjerna, de unga och barnen och att trösta alla som lider.
Alla kubaner, såväl troende som icke-troende hyser en särskild respekt för Vår Fru av Cobre, skyddspatron för landet och ”moder” till alla självständighetssträvanden. En kopia av statyn ställdes upp i Vatikanträdgårdarna den 28 augusti 2014: en symbol för den enhet som idag åberopas som ett försoningens tecken bland alla kubaner. I ett uttalande påven gjorde för ett år sedan, pekade han ut några ”intressanta lärdomar” Vår Fru av Cobre kan ge oss: ”Var glada och dela glädjen med andra. Upplyft era hjärtan och duka inte under för motgångar. Förbli på godhetens väg och hjälp dem som trycks ned av sorg och bekymmer, utan att förtröttas.”
Den lilla statyn upptäcktes i början av 1600-talet i trakten av Napabukten, av tre slavar som arbetade i koppargruvan Barajagua.
Andrea Tornielli, Vatican Insider, 2015-09-22
Översättarens anmärkning:
I samband med detta jubileumsår 2015 för trappistmunken och författaren Thomas Merton förtjänar det att påpekas att han gjorde en vallfärd till Kuba och Nuestra Señora de la Caridad del Cobre i april–maj 1940, under den svåra period då han kämpade med frågan om han hade en prästkallelse. I den svenska översättningen av hans självbiografi, Kallad till tystnad, skildras denna resa på sidorna 226–233. En längre och mera detaljerad skildring av denna resa finns i vol. I av hans postumt utgivna dagböcker, Run to the Mountain, på sidorna 170–219. Mertons speciella intresse för och kärlek till Latinamerika torde ha väckts under hans kubanska resa och går som en röd tråd genom hans författarskap.
Sven Heilo 2015-09-22