Cynismen i asylen

De tillfälliga anläggningsboendena för asylsökande har blivit platser i Sverige som är undantagstillstånd. CoRS – arkitektkontoret Codesign Research Studio – har undersökt hur det ser ut när boendemiljöer reduceras till förvaringsplatser, och vad samhället och arkitekterna bör göra.

Asylsökande är människor som på grund av förföljelse söker asyl eller fristad i ett nytt land, något som enligt FN är en mänsklig rättighet. Under asylprocessen i Sverige ansvarar Migrationsverket för att de asylsökande har någonstans att bo. Migrationsverket äger inga bostäder själva utan hyr endast.
I dag befinner sig Migrationsverket i en situation där de på grund av brist på hyresrätter tvingas upphandla tillfälliga anläggningsboenden, ABT, och enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) acceptera allt som når upp till minimikraven.

Minimikraven för upphandlingarna innehåller specifikationer som garanterar en viss standard på boendet, men om man jämför kraven för ABT med andra typer av upphandlade boendeverksamheter visar sig ett glapp i språkbruket. Medan ord som ”individ” och ”den enskilde” används 194 gånger vid upphandling av äldreboende, nämns de inte en enda gång när det gäller ABT.  Och vid en granskning av specifikationerna ställs till exempel äldreboendets ”eget rum med tillgång till egen toalett och dusch” mot anläggningsboendets specifikation där ”antalet duschar och toaletter ska vara en på varje påbörjat 15-tal”. Att få ”välja mellan två varmrätter” med ”lämpliga tillbehör”, ställs mot listade innehåll i termer av ”proteinkälla” och ”senap och ketchup”. Och på så sätt fortsätter det.

Det finns mer! Läs hela inlägget här!