”En pakt med djävulen”

Det var sent i söndags kväll som bilderna på en leende Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet, och Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu publicerades i flera stora internationella medier. Med armarna om varandra ställde de upp sig framför fotograferna på plats i Bryssel.

Bakom glädjescenerna låg det nya och av många människorättsorganisationer hårt kritiserade avtal som kommer att ge Turkiet 27 miljarder kronor i utbyte mot att landet stoppar flyktingar från bland annat Syrien från att ta sig in i Europa.

– Det är en pakt med djävulen och det skamligaste ögonblicket i EU:s historia. Ett moraliskt förfall, säger Halil Karaveli, Turkietexpert på institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm, till Arbetaren.

Avtalet som slutits mellan EU och Turkiet innebär att flyktingar från och med nu kommer att stoppas från att ta sig in i Europa via den turkiska gränsen. I gengäld lovas Turkiet 27 miljarder kronor och återupptagna förhandlingar om EU-medlemskap. Något som ger landets allt mer auktoritära president Recep Tayyip Erdoğan vind i seglen och skänker den turkiska regimen legitimitet, enligt många bedömare.

– För tio år sedan skulle EU hjälpa till att demokratisera Turkiet, nu är det precis tvärtom. Förtryckarregimen som kastar journalister i fängelse, bombar kurder och beväpnar jihadister belönas i stället. Och allt detta för att hålla flyktingar borta, säger Halil Karaveli.

Enligt den turkiska tidningen Daily Sabah greps strax över 750 flyktingar från Syrien, Afghanistan, Iran och Irak redan på måndagen, ett knappt dygn efter att avtalet slutits. Det sedan de försökt att ta sig över till den grekiska ön Lesbos inte långt från det turkiska fastlandet.

Förutom ekonomisk belöning och återupptagna EU-förhandlingar har Turkiet också blivit lovade att turkiska medborgare  ska få resa visumfritt till EU fram­över. De europeiska ledarna kritiseras nu hårt för att se mellan fingrarna när det gäller det upptrappade våldet och allt mer auktoritära styret i landet. Och Erdoğan anklagas för att ha utnyttjat flyktingsituationen för att sätta press på EU och därigenom vinna legitimitet åt sin egen regering.

Statsvetaren Paul T. Levin vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet säger till Arbetaren att han har svårt att se hur den turkiska staten ska kunna stoppa alla de människor som nu försöker fly in i Europa utan att bortse från de mänskliga rättigheterna. Samtidigt påpekar han att Turkiet gjort ett bra jobb hittills med de över två miljoner flyktingar som kommit till landet de senaste åren. Men många flyktingar är rädda för att registrera sig i Turkiet då de fruktar att de kan komma att skickas tillbaka till bland annat Syrien.

– De flyr för att de inte ser någon framtid i Turkiet, med vare sig jobb eller utbildning, säger Paul T. Levin som också förklarar att han är oroad över att EU i och med avtalet riskerar att åsidosätta sina grundläggande värden.

– Det är problematiskt om man blundar för den djupt oroande utvecklingen i Turkiet, säger han.

Halil Karaveli är ännu hårdare i sin kritik och menar att EU nu står med mössan i handen inför Turkiet. Landet toppar listan över antalet fängslade journalister i världen. Det senaste året har dessutom våldet mot oppositionen, och då framför allt vänsterpartiet HDP, eskalerat med hundratals dödade i en rad attentat som i flera fall kan kopplas samman med Erdoğans AKP och dess ungdomsförbund.

EU hade inför mötet bland annat tonat ned sin egen rapport om Turkiet där landet får hård kritik för stora brister i de mänskliga rättigheterna. Allt för att inte sätta de nu goda relationerna på spel.

– EU håller förtryckarregimen under armarna. Det här var en skammens dag, säger Halil Karaveli.

Samtliga 28 regeringschefer inom EU ställde sig bakom det kritiserade avtalet.

– Nu ska vi ge Turkiet respekt och ett erkännande för det man gör, sade Sveriges statsminister Stefan Löfven till Expressen under söndagen.